Förslag till utvidgad stadsplan, 1975. Plankartan omfattar industrifastigheterna SVARVEN 1 och TRUCKEN 2. Öar av kvartersmark omsluts av park- och grönyta. TRUCKEN 2, tillsammans med grön-området söder om SVARVEN 1, ingår numera i en separat detaljplan.Kommunala
Detaljplan
Planområdet innefattas i två befintliga detaljplaner
Utvidgad stadsplan för område väster om kv. Hantverkaren inom västra industriområdet, Sävsjö kommun. Laga kraft 1975-10-04. Genomförandetiden har gått ut.
Detaljplan för Ljunga park, del av Sävsjö 12:2, Sävsjö kommun. Laga kraft 2001-18-06. Genomförandetiden är femton år från planens lagakraftdatum.
Detaljplaner är juridiskt bindande och utgår från Plan- och bygglagen (2010:900). Den förstnämnda planen skapades för att inrymma ny kvartersmark väster om kv. Hantverkaren, se nedanstående bild. Planområdet styckades av år 2012, när en ny detaljplan togs fram för TRUCKEN 2.
Stadsplanen innefattar område för småindustriändamål (ordinarie skraffering) samt mark för park eller plantering (skraffering med vågiga linjer). Industrimarken ramas in av 6,0 meter bred prickmark. Detaljplanen reglerar även att byggnadshöjden inte får överskrida 6,0 meter.
Plankarta över Ljunga park, 2001.Detaljplan
Detaljplanen för Ljunga park upprättades efter plan- och bygglagstiftningens tillkomst 1987. Innan dess reglerades området av en karta från slutet av 1800-talet. Huvudsyftet var att skapa ett förnyat dokument som stämde överens med gällande lagstiftning. Kommunen såg även till att inrätta varsamhetsregler för kulturmiljöerna på plats, samt skapa förutsättningar för nybyggnation utmed parkområdet. Plangränserna inrymmer fastigheter som vid den tidpunkten ännu inte hade planlagts. Det är troligt att grönytan söder om Sävsjöån var en av dessa platser.
Översiktsplan 2012
I Sävsjö kommuns översiktsplan (2012) presenteras kommunens strategi över hur mark, vatten och den bebyggda miljön ska användas, bevaras och utvecklas på lång sikt. Detaljplanen regleras i enlighet med de föreskrivna riktlinjer som presenteras i översiktsplanen.
Kommunen avser att säkerställa mark för industribygge i tätorterna, då sysselsättningsfrågor prioriteras högt. Vidare finns målsättningen att samla kommunens industrier i ett och samma verksamhetsområde, för att lättare hålla dem åtskilda från bostadsbebyggelse. Närliggande natur och grönska ska verka som en skyddsvall mot buller och andra störningar, som industrin kan ge upphov till (s 36).
Strategier som föreslås i översiktsplanen, är att aktivt arbeta med ett varierat utbud av industrimark, för att kunna erbjuda lämpliga lokaler för olika verksamheter. Syftet är att främja ett innovativt och motståndskraftigt företagsklimat, med goda möjligheter till nätverkande och kompetensutveckling. Specialanpassade åtgärder kan behöva tas fram, för att tillgodose lokalbehoven för växande företag likaväl som nyetableringar (s 62).
Översiktsplan 2012 hänvisar till miljöbalken 3 kap 6 §, angående hushållning med mark- och vattenområden (s 28). Lagparagrafen innebär att man måste ta extra hänsyn till områden av betydelse för natur- eller kulturvärden, eller för friluftslivet. Grönytor i, eller i närheten av tätorter, ingår. Dessa områden ska i största möjliga utsträckning skyddas mot åtgärder som kan skada deras värden. Ljunga park och Sanatorieskogen, norr om Sävsjöån, framgår som exempel på skyddsvärda zoner (s 13 & 17).
Fastigheten SVARVEN 1 omnämns varken i översiktsplanen eller i tillhörande projektkatalog. Den allmänna platsmarken, som ska omregleras till kvartersmark, är lokaliserad i ett verksamhetsområde som avsetts för industri. Det är av stor vikt att industrierna samlas på en lämplig plats, för att förhindra en negativ inverkan på människors livsmiljöer och hälsa. I detaljplanen tar man avstamp i den premissen, för att rättfärdiga utökningen av SVARVEN 1 på bekostnad av allmän platsmark.
Riksintressen
Med riksintressen avses områden som innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. Utpekade områden ska skyddas från åtgärder som kan påtagligt skada deras värdegivande egenskaper. Riksintressena regleras i miljöbalken (1998:808) kapitel tre och fyra. Detaljplanen ska ta hänsyn till berörda platser i sin utvärdering av markens lämplighet.
Totalförsvaret och civilt flyg
Planområdet ligger inom ett MSA-område för civilt flyg från Växjö och Jönköpings flygplatser, samt totalförsvaret Hagshults övningsflygplats. Vid planering av höga byggnader och anläggningar, krävs ett samråd med Luftfartsverket, Försvarsmakten och de berörda flygplatserna.
Enligt Luftfartsförordningen (2010: 770) 6 kap. 25 §, ska byggnadens sammanlagda höjd understiga 20 m (utanför tätort) respektive 45 m (inom tätort). För större objekt krävs en anmälan till Luftfartsverket och Försvarsmakten.
Hushållningsbestämmelser enligt 3 kap. Miljöbalken
Miljöbalkens 3 kap 1 § fastslår att mark- och vattenområden ska användas för det ändamål för vilka de lämpar sig bäst, med hänsyn till läge, beskaffenhet och föreliggande behov. Att vidareutveckla befintlig infrastruktur, bedöms vara ett mera resurseffektivt tillvägagångssätt än att bygga på jungfrulig mark.
I Miljöbalken 3 kap. 6 § första stycket föreskrivs att behovet av tätortsnära grönområdet måste beaktas vid planering av ny bebyggelse. Planförslaget kan därför uppfattas som svårförenligt med hushållningsbestämmelserna, om man inte känner till platsens rumsliga sammanhang. I kapitlen Planeringsförutsättningar: Översiktsplan 2012 och Planeringsunderlag: Annat refereras till översiktsplanen så väl som ett platsbesök, för att visa att det finns belägg för avsedd markanvändning. Därifrån har bedömningen gjorts att den naturmark som ska omregleras, lämpar sig bättre för sitt nya ändamål då Ljunga park och Sanatorieskogen redan uppfyller kommunens friluftsbehov med god marginal.
Miljöbalkens hushållningsbestämmelser finns integrerade i kommunens checklista för betydande miljöpåverkan.
Sävsjöåns sträckning längs planområdet.Miljökvalitetsnormer
Sävsjö kommun omfattas inte av miljökvalitetsnormer för luft. Bullerfrågan utvärderas i avsnitten för Hälsa och säkerhet: Omgivningsbuller och Hälsa och säkerhet: Planförslag och konsekvenser.
Vatten
Flera av kommunens sjöar, vattendrag och grundvattenförekomster omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten. Det innebär att vattenområdet ska uppfylla en specifik kvalitetsstatus inom en viss tidpunkt. Kommunen arbetar aktivt med att uppnå kvalitetskraven.
Sävsjöån, som avgränsar planområdet i nordöst, är en bedömd vattenförekomst med miljökvalitetsnorm. Ån finns med i vattenkartan i VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Kriterierna för måttlig ekologisk status uppnås, men ej god kemisk status, se bilden i avsnittet Hydrologiska förhållanden. Föroreningarna kommer huvudsakligen från urban markanvändning, jordbruket, enskilda avlopp, och utsläpp från närliggande industrier, men även atmosfärisk deposition av kvicksilver och PBDE. Det finns för närvarande inget vattendrag som inte innehåller kritiska halter av dessa ämnen.
Sävsjöåns väg genom tätorten, planområdet och två grundvattenmagasin, samt gällande statusklassningar. Sävsjön och Ljungaån pekas ut i blått, grundvattnen i rosa. Vattnet rinner i sydvästlig riktning.Hydrologiska förhållanden
Sävsjöån rinner i sydvästlig riktning, genom Skrapstadssjön och neråt. Ån är ungefär 19 km lång, med sitt huvudavrinningsområde i Lagan. Vattendraget, som har tillkommit naturligt, har sin ”startpunkt” strax utanför Bodafors, och mynnar ut i Sävsjön och Ljungaån. Två grundvattenförekomster kan kopplas till Sävsjöån.
Information om Sävsjöån, vattnets färdriktning och relaterade vattendrag, har hämtats från VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Enligt tidigare rapportering, har Sävsjöån haft samma statusklassning sedan 2004.
Miljö
Strandskydd
Sävsjöån omfattas inte av det generella strandskyddet, enligt länsstyrelsens katalogisering.
Dagvatten
Planområdet, tillsammans med Sävsjöån, ligger i en lokal lågpunkt: terrängen lutar nedåt mot SVARVEN 1 och vattendraget. Det tillkommer att marken i industriområdet är till stor del asfalterad, vilket medför dålig infiltrationsförmåga. I stället för att absorberas av jorden, rinner dagvattnet av längs ytan. På så vis blir Sävsjöån, inklusive strandkanten, en naturlig recipient för allt dagvatten från de kringliggande fastigheterna.
Natur
Bortom Sävsjöån tar Sanatorieskogen och Ljunga park vid. Platserna beskrivs i översiktsplanen som värdefulla rekreationsområden och buffertzoner.
Planområdets nordvästra hörn består av skogsbruksmark. Tät skog och brant terräng skapar en skiljelinje västerut.
Jordarter och markens genomsläpplighet i området. Illustrationen bygger på data från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Notera att bilden inte tar med markens ytbeläggning. I SVARVEN 1 och Hantverkaregatan har markytan hårdgjorts, vilket skapar ytavrinning i stället för infiltration.Geotekniska förhållanden
En översiktlig grundundersökning har utförts 1975 för västra industriområdet. Enligt konsultens utlåtande, utgör marken en god och bärkraftig grund för avsedd bebyggelse. För större strukturer, rekommenderas en mer omfattande grundundersökning.
Jordarterna som dominerar i området, har hög till medelhög genomsläpplighet. Marken längs Hantverkargatan, fram till huvudbyggnaden i SVARVEN 1, har fyllts ut med genomsläppliga massor. I grundundersökningen rekommenderar konsulten att schakta bort jorden och i stället fylla ut marken med friktionsmaterial, vilket man valde att göra.
Skyfallskartering från 2021Hälsa och säkerhet
Risk för skred
I nuläget förekommer ingen förhöjd skredrisk i anslutning till Sävsjöån.
Risk för översvämning
Sävsjöån ingår i en skyfallskartering från 2021, genomförd av konsultbolaget WSP Sverige AB, för Sävsjö tätort med omnejd. I bedömningen har man valt att utgå ifrån en skyfallssimulering med 10 h varaktighet och nederbördsvolymen 118 mm. Man har även tagit hänsyn till ledningsnätets kapacitet samt markens infiltrationsförmåga. Resultaten, som redovisas i bilderna på nästa sida, visar maximalt vattendjup i Sävsjöån (samt utbredning) efter ett s.k. 100-årsregn som varat i tio timmar.
Yttemperaturkartering från 2020, på planområdet. Platsen blir något av en värmeö, på grund av den stora andelen mörka och hårdgjorda ytor.Risk för olyckor
Kvarteren längs Hantverkaregatan är förknippade med höga yttemperaturer, då större delar av marken har hårdgjorts. Eftersom mörka, hårdbelagda ytor absorberar mer solljus, ökar temperaturen.
Planområdets läge medför att räddningstjänsten kan vara på plats inom 10 minuter. En brandingenjör har yttrat sig om bränsleförvaringen samt vilka krav som måste uppfyllas, för att det hela ska bli godkänt.
Lokalisering, riskklass och ID av potentiellt förorenad mark, enligt MIFO-databasen. CA-verket har numera avlösts av Arcos Hydraulik. Förorenad mark
EBH-objekt förmodas i närheten av planområdet, se nedanstående bild över potentiellt förorenade områden. EBH är en förkortning för efterbehandling av förorenade områden, vilket avser mark och byggnader så väl som grundvatten, ytvatten och enstaka anläggningar. Länsstyrelsen har lokaliserat och klassificerat samtliga platser med tillsynsbehov, det vill säga EBH-objekten. De misstänkta föroreningarna, i kvarteret Hantverkaren med omnejd, kan ha en utbredningsradie upp till 1 km. I samband med tidigare verksamhet, har flertalet kemikalier hanterats under längre tid. Framför allt omnämns trikloretylen och eldningsolja, som har använts från och med 70-talet till mitten av 90-talet. En miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 utfördes 2018 på kommunens begäran.
TRUCKEN 2 ålades en provtagningsplan, då eldningsolja och diesel förvaras på plats. Beslutet om undersökning överklagades till Länsstyrelsen, men riskklassningen består då eventuella olyckor kan få allvarliga konsekvenser. Grunden för överklagan beror bland annat på verksamhetens goda beredskap och rutiner gällande olyckshantering. Uppgifter från MIFO fas 1 rapporten, visar att bolaget har agerat snabbt, konsekvent och effektivt vid de risksituationer som uppstått. Räddningsverket har inte heller några olyckor registrerade på tomten.
Marieholms bruk är inte längre aktivt i Sävsjö. Andra verksamheter har tagit över på fastigheten HANTVERKAREN 4. På myndighetsförvaltningen har man inte sett några skäl till vidare utredningar, utifrån de redovisningar som erhållits angående utsläpp och tillämpade skyddsåtgärder.
Den största hotbilden utgörs av kobolt och nickel, som påträffades i fastigheten HANTVERKAREN 3. Nickelhalterna, som upptäcktes i två av totalt sex grundvattenprover, överstiger Livsmedelsverkets riktvärde för otjänligt dricksvatten. Spridningsförutsättningarna bedöms som stora då området täcks av genomsläppliga jordarter. Grundvattnet i närområdet har nordlig strömningsriktning, ner mot Sävsjöån. I TRUCKEN 2 förebyggs risken för dieselutsläpp genom användningen av droppfria slangar och invallade depåer, som placerats på hårdgjort underlag. Tillämpad beredskap innefattar även de minsta utsläppen.
Kobolt, ifrån jordproverna från HANTVERKAREN 3, överskrider riktvärdena för känslig markanvändning (KM), men håller sig inom ramarna för mindre känslig markanvändning (MKM).
Omgivningsbuller
Det finns ingen känd bullerproblematik som kan härledas till SVARVEN 1.
Motionsspårets sträckning genom planområdet. Fysisk miljö
Planområdet befinner sig i utkanten av Sävsjö tätort, i ett område som har öronmärkts för industri. Platsen kännetecknas av storskalig bebyggelse med många asfalterade ytor. Infart sker genom Hantverkaregatan, som knyter samman fastigheterna i området. SVARVEN 1 har avgränsats med stängsel.
Hantverkaregatan länkas ihop med ett motionsspår för gående och cyklister. Spåret leder till Sävsjöån/Torkån. Därigenom skapas en förbindelse mellan de olika stadsdelarna.
Bron över Sävsjöån/Torkån ter sig likt en entré till Ljunga park och Sanatorieskogen, två populära rekreationsområden.
Ovan: Traktorspåret, sedd från två håll. Spåret omges av skog på båda sidorna. Nedan: Huvudbyggnaden, Svarven 1. Fotot lånades från en fukt- och miljöinventering som utfördes i mars 2022.Fysisk miljö
Från detaljplanens nordvästra kant, i anslutning till SVARVEN 1, löper ett traktorspår. Spåret används för transport av schaktmassor och för skötsel av kommunens skogar.
Den befintliga bebyggelsen (på kvartersmark) utgörs huvudsakligen av en lågbyggd industrilokal från 1970-talet, som har byggts ut i olika etapper.
Trottoarkant på höger sida (i söder), utfarter till vänster (norrut). Trafik
Hantverkargatans trafikering är till stor del beroende av industriernas arbetstider. Gatan nås genom Mejensjövägen eller Mejselgatan/Graningevägen. Därifrån går det fort och smidigt att ta sig till väg 127. Hantverkaregatan är en återvändsgränd som tar slut vid fastigheten TRUCKEN 2. Gatans disposition gör att den blir ointressant för annat än arbetstrafik. På grund av verksamheterna på plats, används gatan av större fordon som lastbilar. Trottoar och bilinfarter finns åtskilda på varsin sida.
Utfarten från SVARVEN 1 utgör ett undantag. Den har lokaliserats på höger sida av Hantverkaregatan, fastän efter att motionsspåret tagit vid. Gående kan ta sig direkt från trottoaren till motionsspåret, utan att behöva korsa någon körbana överhuvudtaget.
Teknik
Planområdet ingår i kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp, vilket innefattar dag- och spillvatten. Njudung Energi förser SVARVEN 1 med el, VA och fjärrvärme.
Dagvatten från fastigheten leds bort i nordlig riktning, mot närmaste grönyta och ner i Sävsjöån/Torkån. Dagvatten från Hantverkaregatan omhändertas i det kommunala ledningsnätet. SVARVEN 1 omges av ett dike i sydväst, med utlopp i Sävsjöån från SÄVSJÖ 12:17.