Beskrivning av detaljplanen
Figur 1: Illustration av planprocessens planförfarande att detaljplanen har fått laga kraft.

Val av planförfarande och planprocessen

Framtagande av detaljplaner sker genom en demokratisk process, vilken syftar till att involvera berörda, för att förankra planförslaget och få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Planförslaget anses inte motsäga översiktsplanen, det anses inte heller vara av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Planförslaget antas inte medföra någon betydande miljöpåverkan. I och med detta handläggs detaljplanen med standardförfarande enligt plan- och bygglagen (2010:900).

Standardförfarandet innebär att planförslaget sänds ut på samråd. Synpunkter som kommer in under samrådstiden ligger till grund för ett reviderat förslag. Det reviderade förslaget utgör granskningshandlingar vilka efter underrättelse sänds ut på granskning. Granskningsskedet är sista möjligheten för berörda att lämna synpunkter. Synpunkterna sammanställs i ett granskningsutlåtande. Sker sedan inga större förändringar i planhandlingarna prövas detaljplanen för antagande.

Efter att detaljplanen antagits skickar kommunen ett meddelande om det till länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och till dem som senast under granskningsskedet har lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda. Tidigast tre veckor efter att beslutet om antagande tillkännagetts på kommunens anslagstavla får detaljplanen laga kraft. Detta under förutsättningen att ingen har överklagat beslutet och att länsstyrelsen heller inte överprövat beslutet.

Planhandlingar

  • Plankarta
  • Planbeskrivning
  • Fastighetsförteckning
  • Granskningsutlåtande
  • Samrådsredogörelse

Medverkande

Emma Nordstrand, Samhällsbyggnadschef

Peter Ringberg, Mark- och exploateringsstrateg

Åsa Elmersson, Kart- och GIS-ingenjör

Upprättad

Emanuel Johansson, Samhällsplanerare

Upprättad 2024-05-02

Reviderad 2024-08-27

Antagen 2024-12-17

Laga kraft 2025-01-11

Planförslaget

Planförslaget ändrar markanvändningen från småindustri till bostäder i centrala Rörvik. Platsen ligger i ett strandnära läge i området Oset enligt Översiktsplan 2024, som också anger att platsen ska utvecklas till en mångfunktionell användning.

Planområdet omfattar cirka 4 500 kvadratmeter, varav cirka 3 500 kvadratmeter är kvartersmark för bostäder och centrumändamål. Planförslaget är utformat för att möjliggöra olika byggrätter. Det finns en efterfrågan på strandnära villatomter i Rörvik, och tre sådana tomter inryms inom föreslagen kvartersmark. Planförslagets huvudsakliga markanvändning är bostäder, men det möjliggör även uppförande av radhus eller ett större flerbostadshus med centrumändamål i bottenplan. Planförslaget skapar flexibilitet i planområdet och ger byggherrar valmöjligheter på en central plats. Markanvändningen för centrumändamål är kompletterande och begränsas till bottenplan.

Planförslaget begränsar exploateringen genom att ange en maximal byggnadshöjd på 10 meter och att största byggnadsarea får vara 60% av fastighetsarean inom användningsområdet. Detta säkerställer att byggnadsvolymen följer den historiska storleken på industribyggnaderna inom kvarteret.

Prickmarken är en viktig del av planförslaget och har flera syften som bidrar till en välplanerad och hållbar bebyggelse. Prickmarken är placerad 2 meter från Norrgatan och mot grannfastigheterna för att säkerställa att bebyggelsen anpassas efter den befintliga strukturen. Regleringen av byggrättens lokalisering anpassas efter den befintliga terrasseringen, eftersom gatans höjd begränsar hur låg tomt som kan markberedas för byggnader. Tomtens höjd påverkar utfartens lutning till gatan samt anslutningen av VA-ledningar. Från strandlinjen finns en cirka 10 meter bred prickad zon som styr byggrätten upp mot gatan och reglerar på så vis den möjliga marknivån till omkring 1 meter över sjöns vattennivå.

Genomförandet

Detaljplanens genomförande är 5 år för hela planområdet och börjar gälla från och med det datum detaljplanen får laga kraft. Bestämmelsen har stöd i 4 kap 21§ i PBL.

Kvartersmark

Användningsbestämmelser

B - Användningsbestämmelsen anger bostäder som markanvändning. Med bostäder avses boende med varaktig karaktär, inklusive vanliga bostäder, fritidshus och olika typer av kategoribostäder som studentbostäder och seniorbostäder. Även gruppbostäder och träningsbostäder kan ingå, om inte vårdinslaget är för stort. Bostadskomplement som garage, parkering, tvättstuga, gäststuga, växthus, lekplats och miljöhus för flerbostadshus ingår också. Bestämmelsen har stöd i 4 kap. 5 § 1 st. 3 p. PBL.

C - Användningsbestämmelsen anger centrum som markanvändning. Centrum omfattar verksamheter som butiker, restauranger, kontor, gym, biografer, bibliotek, teatrar, museum, banker, apotek, smådjursklinik, hantverk och annan service. Komplement till centrumverksamheten som parkering, lastområden och utrymmen för anställda ingår också. Bestämmelsen har stöd i 4 kap. 5 § 1 st. 3 p. PBL.

Egenskapsbestämmelser

Prickmark - Begränsar markens utnyttjande. Marken får inte förses med byggnad. Bestämmelsen har stöd i 4 kap. 11 § 1 st. 1 p. PBL.

s1 - Anger byggnaders användning. Centrum endast i bottenplan. Bestämmelsen har stöd i 4 kap. 11 § 1 st. 2 p. PBL.

s2 - Anger byggnaders användning. För bostäder som överstiger 35 m² ska minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet orienteras mot en ljuddämpad sida. Bestämmelsen har stöd i 4 kap. 12 § 1 st. 2 p. PBL.

h1- Anger höjd på byggnadsverk. Högsta totalhöjd är 10 meter. Bestämmelsen har stöd i 4 kap. 11 § 1 st. 1 p. PBL.

a1- Anger upphävande av strandskydd. Bestämmelsen har stöd i 4 kap. 17 § PBL.

e1 - Anger utnyttjandegrad. Största byggnadsarea är 60% av fastighetsarean inom användningsområdet. Bestämmelsen har stöd i 4 kap. 11 § 1 st. 1 p. PBL.

a2- Anger villkor för Bygglov. Bygglov får inte ges för bostad förrän marken inom det aktuella området har sanerats till de riktvärden som fastställt av Naturvårdsverket för känslig markanvändning (KM). Bestämmelsen har stöd i 4 kap. 14 § 4 p. PBL.

Vattenområde

W - anger vattenområde som vattenanvändning.Syftet med bestämmelserna är att avgränsa vattenområden från andra områden för att visa vilket vatten som ska hållas öppet och där karaktären av öppet vatten ska behållas.Regleringen är alltså i stort sett begränsad till att hålla vattenområden fritt från störande ingrepp.Bestämmelsen har stöd i 4 kap 5§ 1st 3p PBL.

Ärendeinformation

  1. Sävsjö kommun
  2. Detaljplan för Rörvik 1:89 (Pulverfabriken) med flera
  3. KS 2023/408
  4. Detaljplanen är påbörjad 2023-11-07, KS 2023/314 § 393
  5. Detaljplanen fick laga kraft 2025-01-11, KF 2023/408 § 178

Figur 2: Bilden visar den befintliga gamla fabriken som står där idag.

Befintligt

Idag är platsen reglerad för småindustriändamål med två våningar. Byggnaden står tom och används av kommunens gata och parkavdelning som lager för grus och utemöbler. Tomten består till hälften av industribyggnaden och resterande gårdsplan är asfalterad.

Småhusbebyggelse

Planförslagets flexibilitet möjliggör för att befintliga byggnaden rivs och ge plats för 3 villor inom planområdet. Vilket skulle anses som en låg exploatering.

Figur 3: Illustration över hur tre medelstora villor skulle kunna placeras i planområdet.

Radhus

Planförslaget möjliggör för att bygga radhus inom planområdet, vilket motsvarar en medelhög exploatering.

Figur 4: Illustration över hur ett radhus kan byggas i planområdet.

Flerbostadshus med centrumändamål i bottenplan

Illustrationen visar planförslagets maximala byggrätt och högsta möjliga exploatering. Det är ett flerbostadshus som utnyttjar högsta totalhöjd och byggnadsarea som planförslaget möjliggör. Planförslaget reglerar inte fasadmaterial och fönster är endast visuella egenskaper i illustrationen. Det planförslaget reglerar är total höjd, placering och byggnadsarea.

Figur 5: Illustrationen visar den maximala byggrätten enligt planförslaget, gällande totalhöjd och byggnadsarea.