Planeringsförutsättningar

Kommunala

Detaljplan

Planområdet överlappar med totalt sju detalj- och stadsplaner, se den fullständiga listan i kapitlet för Planeringsunderlag under rubriken Kommunala: Detaljplaner. Några av planerna fick laga kraft innan plan- och bygglagen (PBL) började tillämpas år 1987. Planhandlingar ska tolkas utifrån den lagstiftning som gällde då planen togs fram, vilket kan försvåra för till exempel bygglovsprövning om planbestämmelserna är grundade i föråldrad praxis.

Översiktsplan 2024

Sävsjö västra centrum klassificeras som ett område med mångfunktionell bebyggelse. Markanvändningstypen avser platser med stadsmässig karaktär och funktionsblandad bebyggelse. Det kan röra sig om allt från bostäder, grönytor, lokaler för handel och service, kontorsutrymmen eller övriga verksamheter som inte orsakar störningar för sin omgivning. Utveckling av dessa områden förutsätter ett platseffektivt nyttjande av ytan, samt ökat hänsynstagande till omgivande bebyggelse. Oskyddade trafikanter ska prioriteras framför motorfordon, med undantag för nyttotrafik.

I tillhörande projektkatalog delges målsättningen att omvandla Sävsjö centrum, för att skapa ett stadsrum med fokus på fotgängares och cyklisters behov. Ombyggnadsprojektet ska genomföras i etapper.

Riksintressen

Riksintressen är områden som anses vara av nationell betydelse, därför ska de skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dess värden och kvaliteter. Riksintressen regleras i miljöbalken (1998:808) kapitel tre och fyra.

Totalförsvaret och civilt flyg

Sävsjö kommun omfattas av ett MSA-område för civilt flyg från Växjö och Jönköpings flygplatser, så väl som totalförsvaret Hagshults övningsflygplats. Vid planläggning av byggnader och anläggningar av en viss höjd, krävs samråd med Luftfartsverket, Försvarsmakten och den berörda flygplatsen. Enligt 6 kap 25 § i Luftfartsförordningen (2010:770) avses byggnadsobjekt högre än 45 meter (inom tätort), alternativt 20 meter utanför sammanhållen bebyggelse.

Trafikkommunikation

En av landets viktigaste järnvägsförbindelser, Södra stambanan, avgränsar planområdet i öst. Järnvägen sträcker sig från Malmö till Stockholm, och passerar knutpunkterna Hässleholm, Alvesta och Nässjö, med flera. Järnvägssträckan är av stor betydelse för person- och godstrafiken, regionalt så väl som internationellt. Södra stambanan kan få en ännu större roll i framtiden, om nya stambanor anläggs mellan Stockholm, Göteborg och Malmö.

Hushållningsbestämmelser enligt 3 kap. miljöbalken

Enligt 3 kap. 1 § i miljöbalken (1998:808) ska mark- och vattenområden användas för det ändamål för vilka de är mest lämpade. Bedömningen av platsers lämplighet görs utifrån läge, beskaffenhet och föreliggande behov, i förhållande till ändamålet.

Planområdet består av utrymmen som har bebyggts under en längre tid. Det rör sig inte om mark som används för jord- eller skogsbruk, eller ekologiskt känsliga naturområden. Planförslaget bedöms som lämpligt utifrån 3 kap. 1 § miljöbalken (1998:808).

Miljökvalitetsnormer

Luft

Miljökvalitetsnormer för utomhusluft gäller i hela landet, och föreskriver gränsvärden för olika miljö- och hälsofarliga ämnen som kan finnas i luften.

Utförda beräkningar i Luftkvalitetskontroll Jönköpings län 2023 visar att Sävsjö kommun underskrider gällande gränsvärden. Rapporten togs fram i syfte att följa upp miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål för kalenderåret 2022, och tillhandahålls av Luftvårdsförbundet.

Vatten

Sävsjöån omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten, vilket innebär att det finns en bedömning av vattendragets ekologiska och kemiska status. Målsättningen är att statusklassningen ska förbättras över tid. Försämringar, eller åtgärder som leder till en försämrad klassning, tillåts inte enligt miljöbalken.

I dagsläget uppnår Sävsjöån en måttlig ekologisk status, med skäl av näringsämnen och artificiella vandringshinder i vattendraget. Tillskottet av näringsämnen till följd av övergödning, går att härleda till jordbruket, som bedrivs uppströms utanför tätorten.

Sävsjöån uppnår ej god kemisk status. Klassificeringen beror i huvudsak på atmosfärisk disposition av kvicksilver och PBDE. Samma bedömning har gjorts för alla vattendrag med miljökvalitetsnorm. Urban markanvändning och närheten till potentiellt förorenade områden, pekas ut som betydande påverkanskällor i frågor om Sävsjöåns kemiska status.

Buller

Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader anger bestämmelser om riktvärden för buller utomhus, gällande spårtrafik, vägar och flygplatser vid bostadsbebyggelse. Riktvärden för buller från spår- och vägtrafik specificeras i förordningen (2015:216) 3–5 §§. Bullervärden anges i dBA, ekvivalent och maximal ljudnivå. Med ekvivalent ljudnivå avses ett medelvärde per dygn under ett år.

Enligt förordning (2015:216) 3 § första stycket, ska buller från spårtrafik och vägar ej överskrida följande värden:

  1. 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadshusets fasad, och

  2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid den uteplats som ansluter till bostadshuset.

Undantag gäller för bostäder om högst 35 kvadratmeter. Buller får ej överskrida 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid byggnadens fasad (SFS 2017:359).

Om ekvivalent ljudnivå vid bostadshusets fasad ändå överskrider 60 dBA, måste följande vara uppfyllda enligt förordning (2015:216) 4 § första stycket:

  1. Minst hälften av alla bostadsrum ska vändas mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid bostadshusets fasad. (Termen bostadsrum används för utrymmen för daglig samvaro och vila, ej kök eller badrum.)

  2. Minst hälften av alla bostadsrum ska vändas mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå vid byggnadens fasad ej överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00.

Vid väsentlig ändring av byggnadens ändamål enligt vad som beskrivs i 9 kap. 15 § 1 punkt i plan- och bygglag (2010:900), räcker att minst ett bostadsrum ska vara vänt mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid byggnadens fasad ej överskrids (SFS 2025:981).

Förordningen (2015:216) 5 § ska tas i beaktning om maximal ljudnivå överskrider 70 dBA vid den uteplats som ansluter till bostadshuset. I sådant fall får maximal ljudnivå inte överskridas med >10 dBA fem gånger per timme, från och med kl. 06.00 till 22.00.

Omgivningsbuller från infrastruktur i och i närheten av planområdet, behandlas i rubriken för Hälsa och säkerhet: Omgivningsbuller.

Jordarter (vänster) och markens genomsläpplighet (höger) inom planområdet. Bilderna togs fram med hjälp av SGU:s kartvisare.Jordarter (vänster) och markens genomsläpplighet (höger) inom planområdet. Bilderna togs fram med hjälp av SGU:s kartvisare.

Geotekniska förhållanden

Sävsjö västra centrum täcks till stora delar av isälvssediment. Kärrtorv förekommer fläckvis i de låglänta ytorna utmed Sävsjöån, se framför allt fastigheterna KÖPMANNEN 3–4. Marken har fyllts ut i sydväst: bakom Kulturhuset på fastigheten SLAKTAREN 1 och vid centrumparkeringen på del av SÄVSJÖ 12:2. I norra och östra delen av planområdet, dominerar jordarten sandig morän. Isälvssediment och fyllnadsmassor har hög genomsläpplighet. För sandig morän och kärrtorv är genomsläppligheten medium hög respektive låg.

På bild: Jordarter (vänster) och markens genomsläpplighet (höger) inom planområdet. Bilderna togs fram med hjälp av SGU:s kartvisare.

Terräng och befintliga marknivåer i Sävsjö västra centrum. Bilden togs fram Ramboll Sweden AB (2026), med hjälp av terrängdata från Lantmäteriet.Terräng och befintliga marknivåer i Sävsjö västra centrum. Bilden togs fram Ramboll Sweden AB (2026), med hjälp av terrängdata från Lantmäteriet.

Topografin i Sävsjö västra centrum uppvisar inga större höjdvariationer, annat än tre-fyra meter över en större areal. Stadsdelarna som omger planområdet i norr, öster och väster, ligger högre upp i terrängen. Marken i planområdet lutar nedåt i sydvästlig riktning. Lokala lågpunkter skapas och förstärks av vallar, som har tillkommit i den byggda miljön.

Mer information om geotekniska förhållanden, framförs under rubriken för Hälsa säkerhet: Risk för ras, skred och erosion.

Bilderna visar avrinningsområden och hur vattnet flödar från planområdet via Sävsjöån.Bilderna visar avrinningsområden och hur vattnet flödar från planområdet via Sävsjöån.

Hydrologiska förhållanden

Sävsjöån ingår i Lagans huvudavrinningsområde. Vattendraget passerar Sävsjö västra centrum från norr, i sydvästlig riktning nedströms. Ån mynnar ut i Sävsjön och Ljungaån, till väster om Sävsjö tätort. Utanför tätorten, i anslutning till omnämnda vatten, finns grundvattenförekomsten Norra Ljunga.

Sävsjöån omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten. Mer information återfinns under rubriken Miljökvalitetsnormer: Vatten.

På bild: Alléerna längs Ljungagatan (vänster) och anslutande gång- och cykelstig (höger).På bild: Alléerna längs Ljungagatan (vänster) och anslutande gång- och cykelstig (höger).

Miljö

Ljungagatan, samt anslutande gång- och cykelstig till parkeringsplatsen, har försetts med alléträd på båda sidor. Alléer består av minst fem träd som har planterats i rader. Oftast finns höga biologiska värden. Trädplanteringar av denna sort omfattats av det generella biotopskyddet. Det krävs dispens från länsstyrelsen för att fälla eller beskära alléträd, eller dylika åtgärder som riskerar att skada träden.

På bild: Alléerna längs Ljungagatan (vänster) och anslutande gång- och cykelstig (höger).

Invasiva främmande arter

Parkslide (Reynoutria japonica) förekommer utmed Ljungagatan, inom parkmarken intill Sockerklaras lekpark. Fastigheterna SÄVSJÖ 12:6 och del av SÄVSJÖ 12:1 och 12:2 är beträffade.

Parkslide räknas som en invasiv främmande art som med lätthet kan sprida sig över större områden och bilda täta bestånd, på bekostnad av andra arter. När andra växter trängs ut och ersätts av parkslide, förändras livsmiljön för bland annat groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur. Växten kan också orsaka skador på vägar, underjordiska rör och annan infrastruktur, på grund av växtens kraftiga rotsystem.

Sedan den 7 augusti 2025 är det förbjudet att importera, sälja, odla, transportera, byta eller på annat sätt använda plantorna. Det är inte heller tillåtet att sätta ut parkslide i naturen.

Strandskydd

Sävsjöån/Torkån omfattas inte av det generella strandskyddet.

Vid tidpunkten då det generella strandskyddet infördes, gjordes bedömningen att Sävsjöån/Torkån inte var tillräckligt bred eller betydande för att omfattas.

På bild: Rinnvägar och lågpunkter i centrala Sävsjö. Avrinningsanalysen togs fram av Ramboll Sweden AB (2026) med hjälp av höjddata från Lantmäteriet.På bild: Rinnvägar och lågpunkter i centrala Sävsjö. Avrinningsanalysen togs fram av Ramboll Sweden AB (2026) med hjälp av höjddata från Lantmäteriet.

Dagvatten

Sävsjöån/Torkån är recipient för dagvatten inom planlagt område. Utmed vattendraget finns lågpunkter som får rikligt med tillrinning, framför allt grönområdena i kvarteret Köpmannen och vid centrumparkeringen på andra sidan Ljungagatan. Resultat från skyfallskartering (WSP, 2021) återges under rubriken för Hälsa och säkerhet: Risk för översvämning.

Ramboll Sweden AB (2026) har tagit fram en avrinningsanalys, för att undersöka rinnvägarna i Sävsjö centrum. Avrinning sker mestadels i västgående riktning, mot lågpunkterna nära Sävsjöån/Torkån. När lågpunkterna fylls upp, fortsätter rinnvägarna till vattendraget. Avrinning har även noterats utmed Ljungagatan, och mot gångtunneln till öster av planområdet.

På bild: Nederbördsmängder i exploateringsområdet, redovisad utbredning och djup efter 35 mm (vänster) och 50 mm (höger). Figurerna tillhandahålls av Ramboll Sweden AB (2026).På bild: Nederbördsmängder i exploateringsområdet, redovisad utbredning och djup efter 35 mm (vänster) och 50 mm (höger). Figurerna tillhandahålls av Ramboll Sweden AB (2026).

Dagvatten- och skyfallsutredningen (Ramboll Sweden AB, 2026) innehåller en bedömning av vattenansamlingarnas djup och utbredning i kvarteret Köpmannen. En lågpunkt är belägen på fastigheterna KÖPMANNEN 3–4 och del av SÄVSJÖ 12:2. I händelse av ett 100-årsregn, förväntas cirka 35 millimeter nederbörd och 550 kubikmeter nederbördsvolym i beträffad lågpunkt. Resterande vattenmängder avleds i ledningsnät eller infiltrerar i jorden. Bedömningen utgår ifrån nuvarande mark- och terrängförhållanden.

Att dagvatten blir stående på vissa platser, behöver inte vara ett problem så länge det rör sig om obebyggda ytor som endast används tillfälligt. Ett sådant exempel är centrumparkeringen och angränsande grönytor på del av fastigheten SÄVSJÖ 12:2, till söder av Ljungagatan. Ett dike har anordnats i området, med avrinning i Sävsjöån. Dagvatten leds bort från närliggande byggnader, i riktning mot parkeringen, grönytorna och diket. Gräsbeklädda diken likt det som förekommer på fastigheten, kan omhänderta stora mängder dagvatten.

På bild: Ljudutbredningskarta för Sävsjö centrum, enligt beräkningar från Akustikverkstan Konsult AB. Bilaga B1 visar ekvivalent ljudnivå från väg- och spårtrafik utifrån ett nulägePå bild: Ljudutbredningskarta för Sävsjö centrum, enligt beräkningar från Akustikverkstan Konsult AB. Bilaga B1 visar ekvivalent ljudnivå från väg- och spårtrafik utifrån ett nuläge

Hälsa och säkerhet

Omgivningsbuller

Buller syftar till oönskade, störande ljud som orsakar obehag. Det har påvisats att förlängd exponering till buller kan ha negativa effekter på människors hälsa. Omgivningsbuller definieras i 1 kap. 4 § i plan- och bygglag (2010:900) som buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar. Gällande riktvärden för ekvivalent och maximal ljudnivå redovisas i förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, se i rubriken för Miljökvalitetsnormer: Buller. Observera att förordning (2015:216) inte reglerar bullernivåer vid offentliga miljöer eller verksamheter.

Akustikverkstan Konsult AB (2026) har genomfört en trafikbullerutredning för centrala Sävsjö, innehållandes beräkningar av bullernivåer. Rapport och hithörande kartor levererades under samrådsskedet. Redovisade resultat har jämförts mot riktvärdena i förordningen (2015:216).

Södra stambanan utgör den anläggning som ger upphov till mest buller i Sävsjö centrum. Byggnadsfasaderna utmed spårområdet och Västra Järnvägsgatan är som mest exponerade, sett inom planområdet. Förhöjda bullernivåer antas även utmed Ljungagatan och Mejensjögatan. Benämnda gator har en årsmedeldygnstrafik (ÅDT) som överstiger 2000 fordon.

På bild: Ljudutbredningskartan visar maximal ljudnivå från väg- och spårtrafik, kl. 06.00-22.00. Bilaga B2 utgår ifrån ett nuläge. Bullerberäkningarna togs fram av Akustikverkstan Konsult AB (2026).På bild: Ljudutbredningskartan visar maximal ljudnivå från väg- och spårtrafik, kl. 06.00-22.00. Bilaga B2 utgår ifrån ett nuläge. Bullerberäkningarna togs fram av Akustikverkstan Konsult AB (2026).

Huskroppar har en avskärmande verkan. Långa och sammansatta volymer är att föredra framför fristående hus där ljudet kan studsa mellan fasaderna. I ljudutbredningskartorna framgår kvarteret Trekanten som ett gott exempel. Med hjälp av byggnadernas placering skapas en innegård med förhållandevis god ljudmiljö (≤ 50 dBA ekvivalent ljudnivå, ≤ 70 dBA maximal ljudnivå) trots närheten till Södra stambanan. En liknande effekt noteras i kvarteret Köpmannen, bakom byggnaderna utmed Köpmangatan och Stora torget.

På bild: Ljudutbredningskartan visar maximal ljudnivå från väg- och spårtrafik, kl. 22.00-06.00. Bilaga B3 utgår ifrån ett nuläge. Bullerberäkningarna togs fram av Akustikverkstan Konsult AB (2026).På bild: Ljudutbredningskartan visar maximal ljudnivå från väg- och spårtrafik, kl. 22.00-06.00. Bilaga B3 utgår ifrån ett nuläge. Bullerberäkningarna togs fram av Akustikverkstan Konsult AB (2026).

Kvarteret Köpmannen belastas av omgivningsbuller från Ljungagatan, eftersom det inte finns någon volym eller anläggning som avskärmar kvarteret mot söder. Sidan mot Ljungagatan kan uppmäta 80–85 dBA maximal ljudnivå, räknat under dag- och kvällstid kl. 06.00-22.00 såväl som nattetid kl. 22.00-06.00. Vid nybyggnation av bostäder på fastigheterna KÖPMANNEN 3 och del av SÄVSJÖ 12:2 behöver man förhålla sig till dessa värden.

På bild: Kartläggning av potentiellt förorenad mark. Kartan fokuserar på EBH-objekt som finns i eller i närheten av planområdet.På bild: Kartläggning av potentiellt förorenad mark. Kartan fokuserar på EBH-objekt som finns i eller i närheten av planområdet.

Förorenad mark

Länsstyrelsen har pekat ut flera potentiellt förorenade områden i Sävsjö centrum med omnejd. Misstankarna baseras på tidigare industriverksamheter som har förekommit på plats. Markföroreningar kan få en spridningsradie på närmare en kilometer, beroende på grundvattenströmningar, topografi, eller egenskaperna hos själva ämnet. Verksamhetsytor kan därför behöva utredas, trots att de befinner sig på längre avstånd från planområdet.

En fördjupad redogörelse av alla potentiellt förorenade områden i och i närheten av Sävsjö tätortscentrum, återges i Inventering: Identifierade EBH-objekt i Sävsjö västra centrum, Sävsjö tätort (2026). Inventeringen innehåller beskrivningar av objektens bransch-ID, riskklass och verksamhetshistorik. Vissa EBH-objekt saknar klassificering (E), vilket innebär att det råder en osäkerhet gällande markens föroreningsgrad. I annat fall ges en riskklassning mellan 1 – mycket stor risk och 4 – liten risk. Föroreningsområden med klassificeringen 1–2 prioriteras för åtgärder. Fastigheterna KÖPMANNEN 5 och TREKANTEN 6 utanför planområdet har graderats till 2 – stor risk.

I dagsläget pågår en omfattande sanering av grönytorna i kvarteret Köpmannen, väster om Köpmangatan och Stora Torget. Fastigheterna KÖPMANNEN 3–4 och SÄVSJÖ 12:6 avses för efterbehandlingsåtgärder. Vatten och Samhällsteknik AB har genomfört markundersökningar och tagit fram den saneringsplan som tillämpas i området.

Sävsjöån/Torkån angränsar planområdet och kvarteret Köpmannen. Vattendraget omfattas av miljökvalitetsnorm, se delavsnittet för Miljökvalitetsnormer: Vatten. Noterade brister i ekologisk och kemisk status har inte kunnat härledas till närliggande EBH-objekt.

På bild: Zoner för olika avstånd från järnvägsspåret. Indelning görs i intervall av 0–30 meter, 30–50 meter, 50–80 meter och 80–150 meter från närmaste spårkant.På bild: Zoner för olika avstånd från järnvägsspåret. Indelning görs i intervall av 0–30 meter, 30–50 meter, 50–80 meter och 80–150 meter från närmaste spårkant.

Risk för olyckor

Närheten till Södra stambanan utgör en riskfaktor eftersom betydande mängder av farligt gods transporteras på järnvägen. Med farligt gods avses produkter som kan medföra risker för människors hälsa och säkerhet, miljö eller egendom. Jönköpings länsstyrelse har tagit fram Vägledning för planering intill transportleder med farligt gods (2024), för råd och riktlinjer vid planläggning av områden inom 150 meter av beträffade transportleder. Grundprincipen är att planera ett skyddsavstånd mellan trafikleden och bebyggelseområdet, för att minska olyckans konsekvenser.

Val av skyddsavstånd beror på planerad markanvändning. Känsligheten hos en viss användning bedöms utifrån konsekvenserna som en olyckshändelse kan medföra. Målet är att minska antalet personer som kan påverkas av en trafikolycka med farligt gods. Låg känslighet innebär bland annat att markanvändningen endast medger tillfällig vistelse utan övernattning, att besöksmängden är liten, och att utrymning kan ske hastigt. Materiella skador avses ej i bedömningen av omgivningspåverkan och känslighet.

Trafikverket avråder från att upprätta nya byggnader inom 30 meter från järnvägsspåret. Utöver olycksrisken, behövs utrymmet för underhållsarbeten, åtgärder och eventuella räddningsinsatser. Enligt länsstyrelsens vägledning, kan industrier och dylika verksamheter, parkeringsytor och kontor medges efter 50 meter från Södra stambanan. Bostäder, handel, hotell och övrig centrumbebyggelse ska placeras på minst 80 meters avstånd. Vid avsteg från riktlinjerna, ställs krav på riskreducerande åtgärder i anslutning till bebyggelsen. I vissa fall kan det till och med bli aktuellt med en platsspecifik riskutredning eller riskanalys.

  • Inom 0–30 meter: Området ska vara fritt från bebyggelse. Undantag får endast göras för bebyggelsetyper eller anläggningar som har låg känslighet. Vidare krävs att säkerhetshetshöjande åtgärder tillämpas. Allmänna utrymmen ska utformas så att det inte lockar till långvarig vistelse. Människor ska inte uppehålla sig i området längre än nödvändigt.

  • Inom 30–50 meter: Mindre känslig markanvändning kan accepteras, under förutsättningen att ytterligare riskreducerande åtgärder vidtas. Bebyggelsetyper som avses, är kontor och industrier. Den sistnämnda kategorin innefattar även verksamheter med begränsad omgivningspåverkan, lager, parkeringsytor, tekniska anläggningar, idrotts- och sportanläggningar med ett mindre antal åskådarplatser, samt småskalig drivmedelförsäljning. Handelslokaler kan tillåtas i viss utsträckning.

  • Inom 50–80 meter: Bebyggelsetyper för kontor, industri och dylikt tillåts utan några extra krav på riskreducerande åtgärder. Bostadshus och tätortsbebyggelse accepteras om riskreducerande åtgärder vidtas. Tätortsbebyggelse syftar till handel, konferens- och utbildningslokaler, vårdanläggningar som inte är sjukhus, hotell, samt byggnader för kultur och rekreation.

  • Inom 80–150 meter: Alla bebyggelsetyper kan tillåtas utan särskilda krav på riskreducerande åtgärder. Extra känsliga eller riskfyllda markanvändningar som till exempel sjukhus, arenor och sportanläggningar med betydande åskådarplatser, eller verksamheter med betydande omgivningspåverkan, avses ej. För den typen av användning krävs en platsspecifik riskanalys.

I planbeskrivningens kapitel för Genomförandefrågor i rubriken Tekniska frågor: Hänsyn till transportled nämns grundkrav för markanvändning inom 150 meter. Observera att grundkraven gäller för alla användningar och bebyggelsetyper inom riskbedömningsområdet (<150 meters avstånd).

Sävsjö brandstation finns på nära avstånd, utanför planområdet i sydväst. Flera brandvattenposter har placerats utmed järnvägsspåret och i centrumområdet med omnejd.

Risk för ras, skred och erosion

Någon påtaglig risk för ras, skred eller erosion kan ej konstateras för planområdet. Inga riskområden har pekats ut i den kartdata som tillhandahålls av Sveriges geologiska undersökning SGU.

Sävsjöån angränsar planområdets västra sida, se sträckningen mellan Ljungagatan och Kopparslagaregatan. Vattenfårans bredd varierar mellan fem och åtta meter, och blir sällan djupare än en meter. Omgivande mark består av isälvssediment på flack terräng.

På bild: Maximalt vattendjup i Sävsjö västra centrum under skyfallssimulering med en varaktighet på tio timmar. Bilden sammanställdes av Ramboll Sweden AB (2026) med hjälp av WSP:s skyfallsmodell (2021).På bild: Maximalt vattendjup i Sävsjö västra centrum under skyfallssimulering med en varaktighet på tio timmar. Bilden sammanställdes av Ramboll Sweden AB (2026) med hjälp av WSP:s skyfallsmodell (2021).

Risk för översvämning

Någon betydande översvämningsrisk kan ej fastställas för planområdet, i den bemärkelse att människors liv och säkerhet hotas. Däremot kan ett vattendjup på 0,1–0,2 meter försvåra framkomligheten för fordon, samt orsaka materiell skada. En dagvatten- och skyfallsutredning (Ramboll Sweden AB, 2026) har tagits fram i samband med planarbetet, eftersom planområdet innehåller låglänt mark i anslutning till Sävsjöån/Torkån. I utredningen identifieras översvämningsytor och ytliga avledningsstråk, se planbeskrivningens kapitel för Konsekvenser i avsnitten för Miljö: Dagvatten och Hälsa och säkerhet: Översvämning.

WSP har genomfört en skyfallsmodell för Sävsjö tätort (2021). I underlaget identifieras lokala lågpunkter där dagvatten kan bli stående, i händelse av ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,4. Det motsvarar en nederbördsvolym på 118 millimeter, under en varaktighet på tio timmar. Grönytorna utmed Sävsjöån/Torkån är som mest utsatta inom planområdet. Beträffade fastigheter är KÖPMANNEN 3–4 och del av SÄVSJÖ 12:2 i kvarteret Köpmannen, samt TVÄTTEN 1 och del av SÄVSJÖ 12:2 söder om Ljungagatan. I dagsläget används platserna som lekpark (Sockerklaras, kvarteret Köpmannen) och parkeringsyta med anslutande grönområde och svackdike (centrumparkeringen med omnejd).

Vatten från Sävsjöån/Torkån bräddar inte in i kvarteret Köpmannen. Vid långvarig eller extrem nederbörd uppstår vattensamlingar i kvarterets lågpunkt, med maximalt djup på 0,5–0,8 meter. Vattensamlingen i svackdiket beräknas uppnå ett maximalt djup på 1,0–1,5 meter. Nederbördsvatten bräddar mot centrumparkeringen. Fastigheten SLAKTAREN 1 gynnas av att ha ett avtappande ledningsnät, och att markunderlaget består av jordarter med hög infiltrationsförmåga.

På bild: Stora torget under en marknadsdag omkring 1935 (vänster) och under nybyggnad av Stadshotellet år 1939 (höger). Bilderna finns i Elna Nilssons uppslagsverk (1998) samt hembygdsföreningens bildarkiv.På bild: Stora torget under en marknadsdag omkring 1935 (vänster) och under nybyggnad av Stadshotellet år 1939 (höger). Bilderna finns i Elna Nilssons uppslagsverk (1998) samt hembygdsföreningens bildarkiv.

Kulturmiljö

Den byggda miljön i Sävsjö västra centrum utgör ett betydelsefullt kommunintresse. Delar av planområdet överlappar med karaktärsområdet Sävsjö centrum väster om järnvägen (Norconsult AB med flera, 2021). Området utför den äldsta delen av Sävsjö tätort, och ska behandlas med stor försiktighet på grund av föreliggande kulturhistoriska värden. Området kännetecknas bland annat av Stora torget, den oregelbundna gatustrukturen, och stadsmässig bebyggelse från 1800-talets slut och tidigt 1900-tal.

Sävsjö Häradsväg passerar tätortscentrat. Häradsvägen avser en vägsträcka som binder samman flera av kommunens sevärdheter och försätter dem i ett kulturhistoriskt sammanhang. Vägsträckan marknadsförs som en aktivitet för turister så väl som invånare, och stadskärnan utgör en av flera destinationer utmed vägen.

Vidare rekommendationer och anvisningar framförs i planbeskrivningens kapitel för Genomförandefrågor under rubriken Kulturvärden.

Äldre fotografier på Stora torget, västra centrum och Sävsjö tätort i allmänhet, går att hitta i hembygdsföreningens bildarkiv. Se angiven länk i planbeskrivningens kapitel för Planeringsunderlag under rubriken Utredningar.

Stora torget

Stora torget är beläget på västra sidan av Södra stambanan, med utsikt mot stationsområdet. Stadsdelen har uppkommit i samband med järnvägen och tågstationens invigning år 1864. I en dåtida stadsplan avsattes ett rektangulärt område intill järnvägen. Kort därpå började byggnader växa fram runt torget. Det visade sig redan då finnas förutsättningar för hotellverksamhet (E. Nilsson, 1998). Mer information om hotellbyggnaden vid torget, redovisas i rubriken för Kulturmiljö: Stadshotellet.

Norra och västra sidan av torgytan kantas av stadsmässiga bebyggelse. Huvudbyggnaderna har placerats nära inpå gaturummet och med korta avstånd till varandra, om de inte har byggts samman. I kulturmiljöunderlaget (Norconsult AB med flera, 2021) beskrivs husens placering på tomterna, samt byggnadshöjder och volymer, som värdebärande karaktärsdrag hos stadsdelen. Byggnaderna blir sällan högre än tre våningsplan, alternativt två våningar med möblerad vind. Nästan all bebyggelse utmed gatan har ett sadeltak, vilket påverkar hur byggnadshöjden uppfattas från markplan. Takvinkeln varierar; generellt uppmäts mellan 20 och 40 grader för huvudbyggnader, medan uthus har en betydligt flackare taklutning. Enligt bilder från sekelskiftet, har det funnits verandor och förstugor mot torget (E. Nilsson, 1998).

På bild: Stora torgets västra sida, jämförelse mellan nu (vänster) och då, omkring 1900 (höger). Bilden till höger finns i Elna Nilssons uppslagsverk (1998) samt hembygdsföreningens bildarkiv.På bild: Stora torgets västra sida, jämförelse mellan nu (vänster) och då, omkring 1900 (höger). Bilden till höger finns i Elna Nilssons uppslagsverk (1998) samt hembygdsföreningens bildarkiv.

Bottenvåningarna har inretts med affärs- och verksamhetslokaler, medan kontor och lägenheter tar vid på ovanvåningarna. Bebyggelsen på väster sida, på kvarteret Köpmannen, har organiserats för att dela in stadsrummet i offentliga och privata utrymmen. Husens ”framsida” (som huvudentréer och skyltfönster) vänds mot torget, medan ekonomibyggnader och komplementbyggnader lokaliseras i gårdsutrymmen på baksidan. Ett spår finns på fastigheten KÖPMANNEN 2, i form av ett äldre uthus bakom huvudbyggnaden och torget. Resterande tillbyggnader har upprättats efter hand, för att tillgodose hyresgästernas och verksamhetsutövarnas behov.

På bild: Torgets baksida och uthuset på fastigheten KÖPMANNEN 2 (vänster). Byggnaden på fastigheten KÖPMANNEN 9 (höger), notera fönstersättningen och fasadens utformning.På bild: Torgets baksida och uthuset på fastigheten KÖPMANNEN 2 (vänster). Byggnaden på fastigheten KÖPMANNEN 9 (höger), notera fönstersättningen och fasadens utformning.

Fönsternas storlek och placering på fasaden mot allmän plats, blir tonsättande för stadsmiljön. Husen på fastigheterna BRYGGAREN 1 och KÖPMANNEN 9–10 har tillskrivits värde på grund av tak- och fasadmaterial, samt fönsternas storlek och placering. På fastigheten KÖPMANNEN 9 har nedre delen av byggnadens fasad mot öster täckts av glasmosaik.

För att undvika en förvanskning av Stora torget och det beträffade karaktärsområdet, har nytillkomna hus utformats för att knyta an till den äldre bebyggelsen. Ett dylikt förhållningssätt förespråkas vid nybyggnation eller renovering av befintlig bebyggelse på Stora torget.

På bild: Bygglovsritning daterad 1938, som visar byggnadens fasad mot torget. Notera flaggstången på fasaden.På bild: Bygglovsritning daterad 1938, som visar byggnadens fasad mot torget. Notera flaggstången på fasaden.

Stadshotellet

Till söder av torget, på fastigheten BRYGGAREN 1 mellan Mejensjögatan och Västra Järnvägsgatan, finns en framträdande byggnadsvolym från 1939. I tillhörande lovansökan från året innan, framgår att byggnaden ska användas som ett hotell och kommunalhus. Byggnaden har sedan dess betecknats som Stadshotellet, ett namn som lever kvar trots att hotellverksamheten har upphört. I bottenvåningen finns lokaler för affärer och annan centrumverksamhet.

Hotellverksamhet har funnits på södra sidan av Stora torget sedan 1860-talet, kort efter att järnvägen togs i bruk. Det nya stadshotellet skulle representera Sävsjö stad på ett mera prestigefullt sätt (E. Nilsson, 1998). Byggnaden utmärker sig i stadsrummet genom sin volym, storlek och utformning i tidstypisk funktionalism. Huskroppen uppmäter cirka 15 meter från marknivå till takets högsta punkt, men totalhöjden påverkas ytterligare av en flaggstång som har fästs på fasaden. Flaggstången fanns med i originalritningarna som en anmärkningsvärd detalj, se byggnadens fasad mot torget.

På bild: Bygglovsritning daterad 1938, som visar byggnadens fasad mot torget. Notera flaggstången på fasaden.

På bild: Stadshotellet, augusti 2026.På bild: Stadshotellet, augusti 2026.

Fönsternas form, storlek och placering på fasaden, är i stort sett desamma som under nybyggnadsåret. Stadshotellets tak har utformats som ett flackt sadeltak i koppar. Putsfasaderna har nyligen målats om i en ljusgul-beige kulör, likt den ursprungliga färgsättningen. Benämnda delar, samt byggnadens balkongfronter, betraktas som karaktäristiska för Stadshotellet.

På bild: Stadshotellet, augusti 2026.

Byggnaden har stått öde i omgångar, från och med mitten av 1990-talet (E. Nilsson, 1998). Renovering av hotellbyggnaden påbörjades år 2022. Handelslokalerna i bottenvåningen kvarstår, medan övriga våningsplan har omvandlats till kontor.

På bild: Stadshotellets interiör, den så kallade Sturesalen (vänster) med takmålningen (höger).På bild: Stadshotellets interiör, den så kallade Sturesalen (vänster) med takmålningen (höger).

Inuti byggnaden, i ”Sturesalen” finns en unik takmålning av Lennart Bergström med historiska motiv knutna till Sävsjö och höglandet (E. Nilsson, 1998).

På bild: Kulturhuset, fasad mot vägkorsningen Ljungagatan-Mejensjögatan.På bild: Kulturhuset, fasad mot vägkorsningen Ljungagatan-Mejensjögatan.

Kulturhuset

Kulturhuset är beläget på södra sidan av Ljungagatan, men syns från Stora torget och Västra Järnvägsgatan. Byggnadsvolymen bildar en stilfull övergång mellan husen som omger Stora torget, och Stadshotellet med bakomliggande bebyggelse. Byggnadens funktion redovisas i avsnittet för Service.

Den modernistiska och postmodernistisk arkitekturen är ett kulturarv som kommer att växa i betydelse. Kulturhuset kan betraktas som ett gott exempel på 90-talets bebyggelse inom Jönköpings län.

Byggnaden färdigställdes 1995, men planer på att inrätta ett ”Folkets hus” i centrala Sävsjö formulerades redan år 1907 (E. Nilsson, 1998). Arkitekturen uppnår en god balans mellan att smälta in med sin omgivning, och att tillföra något nytt och unikt i stadsbilden.

Kulturhusets likheter med omgivande bebyggelse, består i den gula tegelfasaden och den upplevda byggnadshöjden från Mejensjögatan, fasad mot öster. Taket är delvis valmat, men takvinkel och färgsättningen skapar en anknytning till de övriga husen utmed Stora torget och Köpmangatan. Takmaterialet ger ett smäckert intryck och liknar Stadshotellets.

På bild: Exempel på fönstersättning på byggnadens fasad mot norr och öster (vänster), och fasad mot väster (höger).På bild: Exempel på fönstersättning på byggnadens fasad mot norr och öster (vänster), och fasad mot väster (höger).

Byggnaden utmärker sig genom sin säregna huvudentré och fönstersättning, takkupor inkluderat. Huvudentrén och samtliga fönster på byggnadens fasader, har utformats i samklang med takkuporna, och vice versa. Fönsternas placering är oregelbunden och collage-artad eftersom fönstersättningen har anpassats till planlösningen och funktionen hos de enskilda rummen.

På bild: KÖPMANNEN 3 (vänster) och del av SÄVSJÖ 12:2 (höger), norr om Ljungagatan.På bild: KÖPMANNEN 3 (vänster) och del av SÄVSJÖ 12:2 (höger), norr om Ljungagatan.

Fysisk miljö

För en beskrivning av byggda miljöer med kulturmiljövärden, se under rubriken för Kulturmiljö.

Ljungagatan omges av branta slänter på båda sidor av vägen. Höjdskillnaderna blir som mest markanta på del av fastigheten SÄVSJÖ 12:2, och på SLAKTAREN 1 mitt emot. Bortsett från vägområdet, uppfattas Sävsjö västra centrum som flackt. Mer information om terrängen återges i Geotekniska förhållanden.

Fastigheten KÖPMANNEN 3 saknar fast användning. På plats finns ett skjul och en grusplan. Utrymmet kan upplevas som en baksida. Träd och buskar breder ut sig bakom skjulet, och fortsätter upp mot slänten. Växtligheten på anslutande del av fastigheten SÄVSJÖ 12:2 kan liknas vid en ridå.

Längre söderut i planområdet, på andra sidan Ljungagatan, märks en förändring i den byggda miljön. Bebyggelsen tar upp större ytor på marken, och byggnadsavstånden ökar. Varuhuset på öster sida av Västra Järnvägsgatan har en förhållandevis låg nockhöjd, vilket bidrar till goda ljusförhållanden i gaturummet. Kulturhuset har placerats på behörigt avstånd från närliggande gator.

Sociala

I bostadsförsörjningsplanen från 2021, meddelas kommunens målsättningar gällande bostadsförsörjning för perioden 2021–2026. Kommunen har ett ansvar att tillhandahålla bostäder till sina invånare, även till individer som av olika anledningar har svårt att ordna ett boende. Tillgång till bostäder och boendemiljöer av godtagbar standard, är av betydande vikt för kommuners tillväxt och välfärd. För att uppnå målen, krävs planberedskap för varierande hustyper i attraktiva lägen. Anpassningar ska dock göras efter behov, befolkningsutveckling och befintligt byggnadsbestånd.

Stora torget nyttjas för torghandel på fredagar, med undantag för högtider. Torgets västra kant har sedan länge varit en uppskattad plats för uteservering, umgänge och folkskådning. Resterande ytor nyttjas för bilparkering, på dagar när torget inte används för marknad. Att skapa mer utrymme för rekreation och servering, utgjorde ett väsentligt motiv till projektet Sommargata 2024. Under en tidsperiod från 1 juni till och med 31 augusti 2024, stängdes delar av torget av för trafik och motordrivna fordon, med få undantag. Ytor som tidigare användes som parkeringsplatser, inreddes i stället med gatumöbler för att locka till vistelse och rekreation. Återkopplingen för Sommargata 2024 har varit övervägande positiv.

Barn

Väster sida av Stora Torget, på fastigheten KÖPMANNEN 4 mellan Ljungagatan och Köpmangatan, finns lekplatsen Sockerklaras. Lekområdet är mycket omtyckt och täcker en yta på cirka 1250 m2.

Salixdungar har anlagts i utkanten av lekplatsen, i enlighet med åtgärdsplanen från Vatten och Samhällsteknik AB (2022). När förorenande ämnen upptäcktes under våren 2019, valde kommunen att schakta bort och ersätta det övre jordlagret i lekparken. De utgrävda massorna förflyttades till närliggande odlingsbäddar, som över tid ska renas med hjälp av salixplantor. Beroende på odlingsmiljön, kan plantorna få en höjd på sex meter, fram till att de skördas.

På bild: Ljungagatan i gång- och cykelvänlig tappning (vänster) och Sockerklaras lekpark (höger). På vänster sida i bild, bakom staketet, finns odlingsbäddarna med salix.

Barn och unga är i högre grad beroende av gång- och cykelåtgärder, för att egenhändigt kunna röra sig genom stadsmiljön. Ljungagatan och Västra Järnvägsgatan kan upplevas som barriärer i stadsrummet, speciellt om det saknas trygga övergångsställen. Omnämnda gator har en förhöjd årsmedelsdygnstrafik (ÅDT), se avsnittet för Trafik för en redovisning av genomförda trafikmätningar. Ljungagatan och Västra Järnvägsgatan förses med avsmalnade och enkelriktade körfält, i samband med ombyggnadsprojektet Sävsjö centrum västra. Trafikflödet blir således mer förutsebart för gående och cyklister som behöver korsa gatorna. Även till synes små lösningar, till exempel hastighetssänkande åtgärder eller tydligt uppmålade övergångsställen på vältrafikerade gator, kan göra en betydande skillnad för framkomligheten hos barn och unga.

Under samrådsperioden arrangerades en gemensam aktivitet tillsammans med mellanstadieelever från Vallsjöskolan, se samrådsredogörelsen och framtagen rapport Samråd med expertgrupp på Vallsjöskolan (2026). Syftet med evenemanget var att utbyta kunskap och inkludera barns perspektiv i planarbetet. Deltagarna fick i uppgift att diskutera och utvärdera olika platser i västra centrum, i och i närheten av planområdet. Av aktiviteterna framgick att barn och unga uppskattar områden med vuxennärvaro och ”ögon på gatan”, till exempel ICA Klingan, Sockerklaras lekpark och Stora torget. Inte sällan har dessa platser utformats för längre vistelser, rekreation och möten. Det visade sig även att eleverna ogillar utrymmen som känns avskärmade eller laglösa, till exempel Tunneltorget och gångbron över järnvägsspåret. Ett stadigvarande flöde av gående och cyklister kan bidra till en ökad känsla av närvaro i platser som Tunneltorget. Det kan betraktas som ett argument för att förbättra gång- och cykelinfrastrukturen i Sävsjö centrum och tätorten i stort, för att åstadkomma dessa trygghetsalstrande flöden när fler väljer att gå eller cykla.

På bild: Kulturhusets entré, sedd från Mejensjögatan (vänster) och bakomliggande uppställningsplats, även känd som den nya centrumparkeringen (höger).På bild: Kulturhusets entré, sedd från Mejensjögatan (vänster) och bakomliggande uppställningsplats, även känd som den nya centrumparkeringen (höger).

Service

På grund av planområdets lokalisering i stadskärnan, bedöms förutsättningarna till service vara bland de bästa i kommunen. Vid Stora torget och utmed närliggande gator, har byggnaderna styrts ut med lämpliga lokaler för handel, restaurang- och serviceverksamhet. I dagsläget finns bland annat apotek, frisörsalonger, gym samt lättare former av vård nära till hands.

Utanför planområdet, på kort avstånd från Stora torget, finns både tågstation och busshållplatser. Stambanan möjliggör för resor till Nässjö och Jönköping mot norr, och till Alvesta och Växjö i motsatt riktning. Ett mindre busstorg har lokaliserats bredvid järnvägen. Därifrån avgår linjer till och från Landsbro-Vetlanda, Vrigstad- Jönköping och Lammhult genom Stockaryd och Rörvik. Kollektivtrafiken underlättar för arbetspendling till och från Sävsjö tätort.

Laddningsstationer för elfordon har lokaliserats på Mejensjögatan 3 och Köpmangatan 4, i anslutning till parkeringsplatser. Bensinstation finns på Västra Järnvägsgatan 14, mitt emot Stora Torget.

Kulturhuset, på fastigheten SLAKTAREN 1, med entré mot vägkorsningen Ljungagatan-Mejensjögatan, fungerar som en viktig samlingsplats för kommunens invånare. I byggnaden tillhandahålls lokaler för filmvisning, teater- och musikföreställningar, konferenser och fester, bowling, musikskola och dylika aktiviteter. Några meter till söder har kommunen anlagt en parkeringsplats, känd som den centrumparkeringen. Syftet är att omdirigera trafikflödet till ett lämpligare ställe, bort från Stora torget och kv. Köpmannen, men ändå nära till centrum. Det är ungefär 250 meter mellan den nya parkeringen och torget.

Utanför planområdets sydöstra hörn, invid järnvägsspåret, finns en lokal för dagligvaruhandel (ICA Klingan) med postombud och en mindre återvinningsstation vid parkeringsplatsen. Infart sker från Västra Järnvägsgatan.

På bild: Gång- och cykelpassager, i anslutning till huvudgatorna och Södra stambanan, visas med hjälp av pilar. Punkter för refererade trafikmätningar har markerats med gul färg.På bild: Gång- och cykelpassager, i anslutning till huvudgatorna och Södra stambanan, visas med hjälp av pilar. Punkter för refererade trafikmätningar har markerats med gul färg.

Trafik

Sävsjö västra centrum får mest trafiktillförsel från huvudgatorna Västra Järnvägsgatan utmed järnvägsspåret, Ljungagatan i väst, och Mejensjögatan som ansluter till väg 127, söder om planområdet. Huvudgatorna länkas samman genom en trafikkorsning utanför Sävsjö Stadshotell. I dagsläget tillåts hastigheter upp till 40 km/h, men det är inte ovanligt med hastighetsöverträdelse, vilket bekräftas av kommunens trafikmätningar. Hastigheten påverkar bilens stoppsträcka, från och med att faran upptäcks (reaktionssträcka) tills färdig inbromsning (bromssträcka), samt skaderisken vid kollision. Målsättningen är att öka trafiksäkerheten i området, och att skapa lugnare gatumiljöer med bättre tillgänglighet för gång och cykel.

Ljungagatan och Västra Järnvägsgatan verkar som barriärer i stadsmiljön, medan Södra stambanan delar upp tätorten i en västra och östra sida. När spårområdet uppgraderades på 1990-talet, skapades nya passager som skulle ersätta tidigare vägkorsningar över spåret. Det var under samma tidpunkt då Sävsjö kommun lät anlägga en viadukt och en bred genomfartsgata för biltrafik. Åtgärderna möjliggjordes i Detaljplan för Ljungagatan med omgivningar i Sävsjö tätort (laga kraft 1990) och Detaljplan för planskilda korsningar med järnvägen m. m. (laga kraft 1994). Huvudgatan gavs en bredd på 11–15 meter, något som i efterhand har visat sig bidra till en otrygg trafikmiljö för gående och cyklister.

Trafikmätningar har utförts på Ljungagatan och Västra Järnvägsgatan av NTF Jönköping, se bild för mätpunkternas lokalisering. Mätning för Ljungagatan pågick från 2020-01-10 till och med 2020-01-20. Genomsnittshastigheten var då 43 km/h västerut, respektive 41 km/h österut, för en årsmedeldygntrafik (ÅDT) på 2807 fordon. Mätning för Västra Järnvägsgatan varade mellan 2023-08-28 och 2023-04-09. Genomsnittshastighet och ÅDT uppmättes till 43 km/h och 4612 fordon. Båda gator var som mest trafikerade kl 16:00-17:00. Det senaste året har Ljungagatan smalnats av och försetts med hastighetsdämpande åtgärder, för att höja trafiksäkerheten.

Gående och cyklister kan ta sig förbi järnvägsspåret genom två passager i närheten av huvudgatorna. En gångtunnel ansluter från Västra Järnvägsgatan, till söder av torget. Cirka 155 meter norrut, vid stationen och busshållplatserna, finns en övergångsbro med hiss. Anläggningarna kom till på 1990-talet, i anslutning till uppgraderingen av Södra stambanan. Sävsjö kommun har identifierat ett behov av en förbättrad infrastruktur för gående och cyklister, därför gjordes en ansökan om stadsmiljöavtal för att få delfinansiering för åtgärderna i Sävsjö västra centrum. Avtalet redovisas i planbeskrivningens kapitel för Beskrivning av detaljplanen, se rubriken för Bakgrund.

Stora torget har tidigare haft 66 parkeringsplatser som har varit fria att användas på dagar när torgytan inte har upplåtits för marknad. I den planerade omgestaltningen av torget, finns avsikten att minska antalet parkeringsplatser för motorfordon, och att anordna cykelparkering.