Detaljplan för Sävsjö Västra Centrum handläggs av Malin Markkanen
Emma Nordstrand, samhällsbyggnadschef
Olivia Espinosa, samhällsplanerare
Emanuel Johansson, samhällsplanerare
Åsa Elmersson, kart- och GIS-ingenjör
Lars Fransson, projektledare
Peter Ringberg, samhällsbyggnadsstrateg
Marek Widegren, byggnadsinspektör
Jeanette Strömqvist, byggnadsinspektör
I juni 2023 föreslog utvecklingsavdelningen politiken att inrätta ett torgstråk för restaurang- och kaféverksamhet utmed väster sida av Stora torg, en så kallad ”food street”. Ärendet presenterades för kommunstyrelsen för beslut. I tjänsteskrivelsen påtalades även behovet att flytta på ledningarna i torget, samt en framtida ändring av detaljplanen. Bland annat behöver kvartersmarken utökas, för att möjliggöra för nybyggnation av inglasade uteserveringar.
Sävsjö kommun har beviljats ett stadsmiljöavtal, enligt Trafikverkets beslut från 2023-05-29. Ansökan gjordes för att erhålla finansiellt stöd för cykelfrämjande åtgärder i Sävsjö västra centrum. Syftet med avtalet är att främja hållbara stadsmiljöer, vilket inbegriper förbättrad infrastruktur för gång- och cykeltrafik. Åtgärderna ska vara genomförda senast 2027.
Detaljplanen sammanfaller med uppdraget Sävsjö Centrum Västra, ett samlingsbegrepp för två investeringsprojekt som beträffar centrala Sävsjö tätort, väster om järnvägen. Projekten initierades med målsättningen att förändra huvudgatorna för att underlätta för gång- och cykeltrafik, och att göra Stora Torget mer attraktivt för vistelse. Samtliga åtgärder kommer att utföras i närtid, i syfte att realisera kommunens vision om en mera stadsmässig miljö. Målbilden av att främja hållbara transportmedel, delges i Översiktsplan 2024. Landskapsgruppen AB anlitades för att ta fram ett gestaltningsförslag för västra centrumområdet. Förslaget ligger till grund för åtgärderna, som ska genomföras under projektnamnet Sävsjö Centrum Västra.
Planförslaget avser Sävsjö centrum på västra sidan av järnvägen. Planområdet har en utbredning på cirka 4,63 hektar.
Sedan millennieskiftet har många frågor växt i betydelse för den kommunala stadsplaneringen, i takt med den senaste tidens samhällsförändringar. Sävsjö västra centrum behöver anpassas efter dessa. Planförslaget tar stöd i aktuella handlingsplaner och lagstiftningar, som går att sammanfatta enligt nedanstående punkter:
Klimatförändringar och klimatanpassning. Klimatet är på väg att bli varmare, torrare och blötare. Värmeböljorna väntas öka i längd och intensitet, såväl som skyfallen. Klimatförändringarna kan få stor inverkan på människors hälsa och egendom, och i värsta fall leda till samhällsstörningar. De senaste åren har man sett ett ökat behov av en mera effektiv dagvattenhantering i tätorterna, i syfte att avstyra översvämningar till följd av förändrade nederbördsmönster.
Övergången till hållbara färdmedel. Bilens roll som det primära transportmedlet kan ifrågasättas, speciellt för resor som understiger fyra kilometer. I tätorter är biltrafiken ytkrävande, bullrig och farlig för oskyddade trafikanter. Förbränningen av fossila bränslen (bensin och diesel) leder till ökade utsläpp av växthusgaser och hälsoskadliga ämnen. Därför stiger betydelsen av att underlätta för cykel- och kollektivtrafik. Investeringsprojektet Sävsjö Centrum Västra går ut på att omgestalta gatorna på ett sätt som jämställer de olika trafikslagen. Att gående och cyklister tillåts ta lika mycket plats som personbilar kan betraktas som en jämställdhetsfråga, för stadskärnan används även av personer som inte har körkort eller tillgång till bil.
Barnets bästa i samhällsplaneringen. Barnkonventionen ingår i svensk lag sedan den 1 januari 2020. Barnkonventionens tredje artikel utsäger att barnets bästa ska beaktas och bedömas i alla frågor som beträffar barn. Eftersom minderåriga använder sig av den byggda miljön i lika stor utsträckning som vuxna, berörs de av samhällsplaneringen. Barn vistas i västra centrum, eller passerar på väg till och från skolan eller andra aktiviteter. Minderåriga är i högre grad beroende av gång- och cykelinfrastruktur, och upplever otrygghet när den är bristfällig.
Större fokus på människors hälsa och säkerhet. Detaljplaner utgör ett ställningstagande för markens lämplighet för avsedd användning, se 2 kap. 5 § PBL. Planområdet måste prövas med hänsyn till buller, närheten till Södra stambanan, förekomsten av potentiellt förorenad mark, samt möjligheten att förebygga störningar. Frågor om människors hälsa och säkerhet har växt alltmer i betydelse då aktuell forskning visar på hälsorisker från buller och markföroreningar.
Kulturmiljö och kulturvärde. Kommunen har låtit inventera enskilda byggnader och bebyggelsemiljöer (karaktärsområden) i tätorterna, i samband med Översiktsplan 2024. Inom planområdet finns byggnadsverk och områden med högt bebyggelsevärde. I en detaljplan ges möjligheten att införa bestämmelser, för att säkerställa att bebyggelsen skyddas mot förvanskande åtgärder.
Ett markområde på kvarteret Köpmannen, del av SÄVSJÖ 12:2, ska prövas för nybyggnation av bostäder. En lokalgata behöver inrättas till de nya bostäderna, från Köpmangatan och mellan fastigheterna KÖPMANNEN 1–2 samt 9–10, för att möjliggöra för trafik för boende och verksamheter, soptömning och övrig service.
Delar av Stora torget, invid fastigheterna KÖPMANNEN 1–2 och 10, ska omvandlas till kvartersmark för centrumändamål. Verksamheterna på omnämnda fastigheter får således möjligheten att inrätta uteserveringar i ett attraktivt läge.
Ett grönt stråk bildas på väster sida av planområdet utmed Sävsjöån, från Sockerklaras lekpark till och med grönområdet som ansluter till Ljunga park. Växtligheten på plats tillhandahåller en mängd ekosystemtjänster såsom temperaturreglering och omhändertagande av dagvatten.
Planförslaget omfattar kulturhuset på fastigheten SLAKTAREN 1, blanda annat för att underlätta för verksamhetens utveckling. En ny parkeringsyta har inrättats söderut i planområdet. Syftet är att leda bort fordonstrafik från Stora torget, och därigenom frigöra mer utrymme för gång- och cykeltrafik och attraktivitetshöjande åtgärder.
Kvartersmark på fastigheten BRYGGAREN 1 mitt emot Stora Torget ska byta användning till allmän platsmark. Avsikten är att säkerställa att parkeringsplatsen mot Västra Järnvägsgatan förblir allmän. En markremsa norr om BRYGGAREN 1 ska ändras till kvartersmark och inkorporeras i fastigheten. Utstickande byggnadselement på huvudbyggnadens fasad mot norr ska inrymmas inom fastighetsgränserna.
Detaljplanen har en genomförandetid på tio år (räknat i 120 månader) som börjar gälla från och med datum för laga kraft. Detaljplanen ska i regel inte ändras, ersättas eller upphävas innan genomförandetiden gått ur.
Med allmän platsmark avses utrymmen som ska uppfylla ett gemensamt behov. Områden som i detaljplan regleras som allmän plats, ska vara tillgängliga för allmänheten. Enskilda verksamheter får endast nyttja dessa platser tillfälligt.
Tekniska anläggningar som uppfyller ett allmänt behov, får inrymmas inom allmän platsmark. Anläggningen behöver inte vara nödvändig för användningens funktion, men får inte heller motverka dess syfte eller försvåra allmänhetens tillträde till platsen. I regel avses anläggningar i mindre format, till exempel en transformatorstation eller ett elskåp, men också underjordiska ledningar. Markreservat för allmännyttiga ändamål behövs oftast inte, för de ingår per definition.
GATA – Gata. Bestämmelsen används för utrymmen för trafik inom ort, det vill säga lokaltrafik. Gång- och cykeltrafik avses i lika hög grad som trafik med motorfordon, därför ingår också cykelvägar och trottoarer. Beträffade vägsträckor kännetecknas av låga hastigheter och många utfarter. Komplement som behövs för gatans funktion, ingår i användningen såväl som gatuparkeringar, laddstolpar, planteringar, farthinder, belysningsstolpar och dylika anordningar.
Motiv – Lägre hastigheter för motorfordon, och förbättrad framkomlighet för gång- och cykeltrafik, eftersträvas för huvudgatorna inom planområdet.
GATA1 – Lokalgata. Användningsbestämmelsen preciseras till att avse utrycknings- och hämtningsfordon och annan behörig trafik inom ett mindre område än vad användningen GATA syftar till.
Utkragande byggnadsverk får inte begränsa framkomligheten för samtliga nyttofordon. Det behövs en fri höjd upp till 4,5 meter.
Motiv – Utrymmet mellan huvudbyggnaderna på fastigheterna KÖPMANNEN 9 och 10, samt del av fastigheterna KÖPMANNEN 3 och SÄVSJÖ 12:2, ska ombildas till en utfart med anslutande vändplan. Lokalgatan ska i första hand användas av personer som bor och verkar i kvarteret Köpmannen, samt möjliggöra för service i form av fastighetsnära sophämtning.
NATUR – Natur. Användningsbestämmelsen avses för grönområden med naturlig växtlighet, som inte kräver någon omfattande skötsel. Komplement som förutsätts för bruk och underhåll, ingår i användningen. Oftast rör det sig om anlagda gång- och motionsstigar, utrymmen för dagvatten, eller mindre byggnader kopplade till skötseln av området. Användningen inkluderar även områden för allmännyttiga ledningar.
Motiv – Användningen syftar till grönytan på del av fastigheten SÄVSJÖ 12:2, längst söderut inom planområdet. Vegetationen har en mera vildvuxen, mindre tillrättalagd karaktär, speciellt runt dagvattendiket och angränsande vattendrag. Grönområdet mynnar ut i en tätortsnära skog, och kan således liknas vid en övergångszon.
PARK – Park. Användningen tillämpas på helt eller delvis anlagda grönområden som kräver någon form av skötsel. Bebyggelse eller ytor för motorfordon ingår ej, såtillvida det inte krävs för bruk och underhåll av platsen. Som komplement till användningen, räknas bland annat gång- och cykelvägar, lekplatser, mindre ytor för idrott och underhållning, toaletter och dylikt.
Motiv – Planområdet innehåller grönytor som uppfyller kriterierna för parkmark, se Sockerklaras lekpark och salixplanteringarna på fastigheterna SÄVSJÖ 12:6, KÖPMANNEN 4 och del av SÄVSJÖ 12:2. Befintliga parkområden ska bevaras som sådana.Gräsmattor har anlagts i planområdets södra och västra del. Se markremsan norr om Ljungagatan, samt utrymmet på del av fastigheten SÄVSJÖ 12:2, mellan kulturhuset på SLAKTAREN 1 och parkeringsplatsen till söder. Ytorna fungerar likt ”gröna mellanrum” i den byggda miljön.
P-PLATS – Parkering. Användningen ska tillsättas för parkeringsområden. Komplement för bruk och skötsel av parkeringsplatsen, ingår i användningen, inklusive planteringar och gräsytor. I användningen ingår parkeringsplatser för alla typer av fordon, inte bara personbilar.
Motiv – Användningen stämmer överens med den nyetablerade centrumparkeringen på del av SÄVSJÖ 12:2. En förbindelseväg länkar samman centrumparkeringen med Mejensjögatan och parkeringsytorna på närliggande fastigheter, därav bestämmelsens utbredning i plankartan. Parkeringarna ska finnas kvar på sikt.
TORG – Torg. Bestämmelsen avser öppna platser som kan inrymma större folksamlingar. Aktiviteter som oftast förknippas med användningen, är torghandel, utskänkning och offentliga evenemang, till exempel uppträdanden eller folkfester. Beträffade områden ska i regel vara åtkomliga för allmänheten; enskild verksamhet får endast medges under en begränsad tid. Komplement som offentliga toaletter, parkeringsplatser för cyklar och motorfordon, busskurer, och andra anläggningar som understödjer torgets funktion, ingår i användningen.
Motiv – Sävsjö västra centrum omfattar ytor som uppfyller definitionen av ett torg. Omnämnda ytor ska användas i överensstämmelse med bestämmelsens innebörd. Växtlighet betraktas som ett komplement till användningen, i och med att träd ger beskuggning och väderskydd. Redan nu märks effekterna av ett förändrat klimat. Trädplanteringar blir ett sätt att anpassa ytorna till det nya klimatet, och därigenom främja för fortsatt användning.Utöver Stora Torget, har användningen även tillämpats för utrymmen på andra sidan av Västra Järnvägsgatan. Se fastigheten gaturummet utanför Stadshotellet, norr om BRYGGAREN 1. Beträffat utrymme ska ses som en utökning av Stora Torget.
dike1 – Utformning av allmän plats. Dagvattendike. PBL 4 kap. 5 § 1 st. 2 p.
Motiv – Bestämmelsen tillsätts för ett befintligt dike på del av fastigheten SÄVSJÖ 12:2, längst söderut i planområdet. Markanvändningen ska bestå, inklusive vattenanläggningen.
genomsläpplig1 – Utformning av allmän plats. Marken ska vara genomsläpplig. PBL 4 kap. 5 § 1 st. 2 p.
Motiv – Egenskapsbestämmelsen tillsätts på större delar av fastigheten KÖPMANNEN 3. Markytan behöver vara genomsläpplig för att säkra en fungerande dagvattenhantering i kvarteret Köpmannen.
Områden som ska användas för enskilt ändamål, regleras som kvartersmark. Till skillnad från allmän platsmark, behöver kvartersmark inte vara tillgänglig för allmänheten.
B – Bostäder. Användningsbestämmelsen syftar till boenden med varaktig karaktär, samt tillhörande komplementbyggnader.
Motiv – Bostadsbebyggelse finns på flera platser inom föreslaget planområde, oftast tillsammans med andra verksamheter. Vidare ska marken på del av fastigheten SÄVSJÖ 12:2 prövas för lokalisering av nya bostäder.
C – Centrum. Bestämmelsen används för centralt belägna områden som innefattar en mängd olika verksamheter. I vanliga fall rör det sig om kontor, handel, servering, besöksanläggningar, samlings- och utbildningslokaler, service och lättare former av vård. Gemensamt för verksamheterna är att de ska vara lättåtkomliga, och att övernattning endast får medges tillfälligt. Komplement i form av parkeringsplatser, ytor för av- och pålastning, samt nödvändiga personalutrymmen, ingår i användningen.
Motiv – Planområdet kännetecknas av stadsmiljöer som motsvarar användningen för centrum. Förutom att säkra befintlig bebyggelse, tas även ställning för den utveckling man vill se i framtiden. Planförslaget ska möjliggöra för vidareutveckling av befintlig centrumverksamhet, i överensstämmelse med Översiktsplan 2024. Bestämmelsen C kan liknas med projektkatalogens definition av områden för mångfunktionell bebyggelse. Samtliga kvarter i Sävsjö västra centrum har pekats ut för utveckling av mångfunktionell bebyggelse.En markremsa på Stora torget, utanför fastigheterna KÖPMANNEN 1–2 och 10, regleras med bestämmelsen C. På så vis kan marken upplåtas för uteservering, i enlighet med användningsbestämmelsen.
PRICKMARK – Begränsning av markens utnyttjande. Marken får inte förses med byggnad. PBL 4 kap. 16 § 1 st. 1 p.
Motiv – Markens utnyttjande begränsas utmed gatan, för att upprätthålla goda avstånd mellan byggnader och allmän platsmark. Prickmark används också för att skydda befintliga ledningar, eller skapa plats för nya. Observera att bestämmelsen avser byggnader. Den syftar inte till kopplingsskåp, staket och enstaka byggnadsdelar, till exempel trappor och ramper till entréer, balkonger från övervåningarna, utkragande tak eller dylikt. Omnämnda byggnadsdelar anses inte motverka bestämmelsens syfte, i den omfattning som de förekommer.
KORSMARK – Begränsning av markens utnyttjande. Marken får endast förses med komplementbyggnad. PBL 4 kap. 16 § 1 st. 1 p.
Motiv – Korsmark tillämpas likt prickmark för att upprätthålla goda avstånd i den byggda miljön, och för att styra över byggnaders placering på tomten. En komplementbyggnad fungerar som ett komplement till en annan byggnad, något som upprättas för att tillgodose ett behov kopplat till huvudbyggnaden och inneboende verksamhet. Komplementbyggnader är underordnade huvudbyggnaden till sin höjd och volym. I detaljplanen används korsmark också för att komplettera bestämmelser om byggnaders placering p och utnyttjandegrad e.
s1 – Byggnaders användning. Byggnadens bottenvåning får endast användas för centrumändamål. PBL 4 kap. 11 § 1 st. 2 p.
Motiv – Egenskapsbestämmelsen avses för bebyggelsen på torgets västra sida, fastigheterna KÖPMANNEN 1–2 och 10. Bestämmelsen tillsätts parallellt med ändrad användning för del av torget. En markremsa invid egenskapsområdet, regleras till kvartersmark, för att möjliggöra för uteservering. Användningen av KÖPMANNEN 1–2 och 10 blir därmed direkt beroende av verksamheterna i byggnaders bottenvåning. Egenskapsbestämmelsen ska förebygga att hela bottenvåningen tas i anspråk för bostadsändamål, något som tillsatt användningsbestämmelse CB ej utesluter.
s2 – Byggnaders användning. För bostäder som överstiger 35 m2 ska minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet orienteras mot en ljuddämpad sida. PBL 4 kap. 11 § 1 st. 2 p.
Motiv – Bestämmelsen tillsätts för nybyggnadsområdet på del av fastigheten SÄVSJÖ 12:2. Eftersom området ska upplåtas för bostadsbebyggelse, gäller Förordning (2015:216) om trafikbuller. Egenskapsbestämmelsen bidrar till att skapa en godtagbar ljudmiljö med acceptabla bullernivåer, trots närheten till Ljungagatan och Södra stambanan. Den ljuddämpade sidan kommer att vara mot fastigheten KÖPMANNEN 3.
h1 20 – Höjd på byggnadsverk. Högsta totalhöjd är angivet värde i meter. PBL 4 kap. 11 § 1 st. 1 p.
Motiv – Stadshotellet kommer i närheten av angiven totalhöjd, om man räknar med en flaggstång som tidigare utgick från fasaden. Byggnadsdelar som sticker ut ovanför konstruktionen, till exempel skorstenar, antenner eller dylikt, räknas till den angivna totalhöljden. Befintlig bebyggelse på fastigheten BRYGGAREN 1 uppnår cirka 15 meter i nockhöjd, men bestämmelsen gör det möjligt att återställa flaggstången.
h2 12 – Höjd på byggnadsverk. Högsta totalhöjd är angivet värde i meter. PBL 4 kap. 11 § 1 st. 1 p.
h3 15 – Höjd på byggnadsverk. Högsta totalhöjd är angivet värde i meter. PBL 4 kap. 11 § 1 st. 1 p.
Motiv – Angivna totalhöjder för h2 och h3 har anpassats till befintliga byggnadshöjder och stadsrummets dimensioner. Till exempel ska Stadshotellet ska vara den största och mest framträdande byggnaden i västra centrum.Huvudbyggnaderna på tomterna KÖPMANNEN 1–2 och 9–10 understiger reglerad totalhöjd h2 med god marginal, trots att byggnadshöjden kan variera husen emellan.I fallet av kulturhuset på fastigheten SLAKTAREN 1, blir bestämmelsens tillämpning mer komplex. Byggnaden har upprättats på kuperad mark: höjdnivån kan skilja sig upp till tre eller fyra meter inom samma tomt. Sedd från vägkorsningen Ljungagatan-Mejensjögatan, byggnadens fasader mot norr och öster, finns ett helt våningsplan som inte syns.Även om totalhöjden mäts från fastighetsytans högsta punkt (intill Mejensjögatan), kan en femton meter hög byggnad passa in i stadsrummet. I sådant fall blir det viktigt att upprätta byggnaden på ett lämpligt avstånd från angränsande gator. Prickmark tillämpas parallellt med bestämmelsen h3.Nybyggnation på del av fastigheten SÄVSJÖ 12:2 kan uppnå 15,0 meter utan att det blir opassande eller störande för bostäderna i närområdet. Egenskapsområdet kompletteras med prickmark och bestämmelser om utnyttjandegrad e1 för en lämplig utformning och placering av byggnadsvolymen.
h4 3,3 – Höjd på byggnadsverk. Högsta nockhöjd på tillbyggnad är angivet värde i meter från grundplattan. PBL 4 kap. 11 § 1 st. 1 p.
Motiv – Bestämmelsen om högsta nockhöjd tillämpas tillsammans med f3 för utformning. Grundplattans höjdsättning kan anpassas efter förekommande variationer i markhöjdnivå, så att tillbyggnaderna utmed Stora Torget framstår som lika stora.
n1 221,2 – Markens anordnande och vegetation. Markens höjd får inte vara lägre än angivet värde i meter över nollplanet. PBL 4 kap. 10 §.
Motiv – Kvartersmark på del av fastigheten SÄVSJÖ 12:2 behöver uppnå angiven markhöjd eller högre, för att inte svämma över i händelse av ett 100-årsregn. Regleringen förutsätter att marken på fastigheten KÖPMANNEN 3, och vändplanen på del av KÖPMANNEN 3 och SÄVSJÖ 12:2, uppnår en lägre höjdnivå än kvartersmarken. I annat fall uppnås inte syftet med bestämmelsen.
p1 – Placering. Byggnad ska placeras med långsida mot torget. PBL 4 kap. 16 § 1 st. 1 p.
Motiv – Fastigheterna KÖPMANNEN 2 och 10 omfattas. Placeringsbestämmelsen tillämpas tillsammans med f5 för att bevara stadsrummets utseende och dimensioner. Det ligger i fastighetsägarens intresse att placera huvudbyggnaden invid fastighetsgränsen mot Stora torget, för en bättre användning av byggrätten. Egenskapsområdet f3 f4 h4 3,3 har lokaliserats i liv med fastighetsgränsen mot torget, medan tomternas östra sida regleras med korsmark.
p2 0,0 – Placering. Byggnad ska placeras minst angivet värde i meter från fastighetsgräns som vetter mot gatan (Köpmangatan). PBL 4 kap. 16 § 1 st. 1 p.
Motiv – Regleringen syftar till att bevara den bebyggelsestruktur som bidrar till stadsdelens kulturmiljövärden. Eftersom placeringsbestämmelsen tillsätts i användningsområden för centrum- och bostadsändamål CB, avses i första hand byggnader med motsvarande användning. Efterföljande byggnadsverk och komplementbyggnader kan lokaliseras där de får plats.
m1 – Skydd mot störningar. Utrymningsvägar ska finnas i fasader som vetter bort från Södra stambanan. PBL 4 kap. 12 § 1 st. 1 p.
Motiv – Regleringen syftar till fastigheten BRYGGAREN 1 och beträffad byggnad Stadshotellet. Byggnadens fasad mot öster vetter mot Södra stambanan, en rekommenderad trafikled för farligt gods. Det ska vara möjligt att lämna Stadshotellet från en annan sida än mot spårområdet. På så vis minskar risken för personskada i händelse av en olycka på Södra stambanan.
m2 – Skydd mot störningar. Marksanering ska vara genomförd innan byggstart. PBL 4 kap. 12 § 1 st. 1 p.
Motiv – Planbestämmelsen tar stöd i pågående efterbehandling av marken i kvarteret Köpmannen. Del av fastigheten SÄVSJÖ 12:2 kommer att upplåtas för bostadsbebyggelse. Bestämmelsen ska säkerställa att området lämpar sig för känslig markanvändning. Det förutsätter att saneringen av kvarteret Köpmannen genomförs enligt framtagen åtgärdsplan.
UTFARTSFÖRBUD – Stängsel, utfart och annan utgång. PBL 4 kap. 9 §.
Motiv – Det ses inte som lämpligt att anordna utfarter mot Ljungagatan till och med vägkorsningen Ljungagatan-Mejensjögatan. Allmän platsmark för en ny lokalgata, GATA1 tillsätts som ett alternativ för trafik till kvarteret Köpmannen. Fastigheten SLAKTAREN 1 har sin utfart mot Mejensjögatan.
f1 – Utformning. Byggnad intill gata eller torg ska ha sadeltak. PBL 4 kap. 16 § 1 st. 1 p.
Motiv – Bestämmelsen om byggnaders utformning tillämpas här för att skydda kulturmiljövärden. Regleringen avses för byggnader som syns från gatan eller torget. Byggnadsdelar som takkupor, eller tak till förstugor, uteplatser eller dylika tillbyggnader, omfattas inte av regleringen.
f2 – Utformning. Byggnad ska ha sadeltak, valmat tak eller delvis valmat tak. PBL 4 kap. 16 § 1 st. 1 p.
Motiv – Egenskapsbestämmelsen har formulerats till att vara förenlig med befintlig bebyggelse. Både sadeltak, valmat tak och delvis valmat tak förekommer i närområdet. Bebyggelsen på fastigheterna BRYGGAREN 1 och SLAKTAREN 1 har värde på grund av sin takform. Nya byggnader på del av SÄVSJÖ 12:2 ska anpassas till omgivande kulturmiljö genom att få en liknande takform. Bestämmelsen avser ej byggnadsdelar som takkupor, eller tak till förstugor, uteplatser eller dylika utbyggnader som är underordnade en större byggnadskropp.
f3 – Utformning. Endast tillbyggnad. PBL 4 kap. 16 § 1 st. 1 p.
Motiv – Regleringen avses för lovpliktiga byggåtgärder på markremsan på väster sida av Stora Torget, utanför fastigheterna KÖPMANNEN 1–2 och 10. Tillbyggnad avser bygg- och ändringsåtgärder som resulterar i en ökning av huvudbyggnadens volym. Åsyftad byggnadsdel ska vara en takförsedd konstruktion som har utformats så att människor kan uppehålla sig inuti.En inglasad veranda går att betrakta som en tillbyggnad. Utrymmet ska nyttjas för restaurang- och serveringsverksamhet, som utgår ifrån de omnämnda fastigheterna utmed torget. Se egenskapsbestämmelse s1 som har tillsatts för att säkerställa en bestämd användning av åsyftad markremsa.
f4 – Utformning. Fasaden mot torget ska förses med stora glaspartier. PBL 4 kap. 16 § 1 st. 1 p.
Motiv – Syftet är att uppnå en känsla av öppenhet för tillbyggnaderna på egenskapsområdet. Egenskapsbestämmelsen ska läsas ihop med f3 och s1.
f5 – Utformning. Endast radhus eller parhus. PBL 4 kap. 16 § 1 st. 1 p.
Motiv – Bestämmelsen avser huvudbyggnader på fastigheterna KÖPMANNEN 2 och 10. Syftet är att bevara den bebyggelsestruktur som kännetecknar Stora torget.
b1 – Utförande. Källargolv får inte vara lägre än 221,2 meter över nollplanet. PBL 4 kap. 16 § 1 st. 1 p.
Motiv – Området för nybyggnation, på del av fastigheten SÄVSJÖ 12:2, lämpar sig inte för källare, såtillvida källargolvet hamnar under den marknivå som anges i bestämmelsen n1. Eftersom suterränghus föreslås för kvartersmarken, blir det möjligt att källargolvet läggs 221,2 meter över nollplanet, eller högre.
e1 50 – Utnyttjandegrad. Största byggnadsarea är angivet värde i % av fastighetsarean inom användningsområdet. PBL 4 kap. 11 § 1 st. 1 p.
Motiv – Egenskapsbestämmelsen e1 tillämpas för att säkerställa en lämplig bebyggelsetäthet på fastigheter som inte är fullkomligt utbyggda. Bestämmelsen kompletteras med prickmark eller annan begränsning av markens utnyttjande.Byggnadsarea (BYA) syftar till den yta som byggnaderna upptar på marken. Huvudbyggnad såväl som komplementbyggnader omfattas av bestämmelsen.
k1 – Varsamhet. Fönsternas storlek och placering på fasaden ska bibehållas. PBL 4 kap. 16 § 1 st. 2 p.
Motiv – Fönsternas storlek och placering på fasaden utgör ett karaktärsdrag som är värt att bevara. Bestämmelsen får en dubbel funktion på fastigheten KÖPMANNEN 9: Huvudbyggnaden har sina skyltfönster mot Köpmangatan. Benämnd gata kännetecknas av att vara ett offentligt stråk med centrumverksamheter i byggnaders bottenvåning. Fönsternas storlek och placering på fasaden har till följd att byggnadens bottenvåning används för centrumändamål, i stället för boende.För Stadshotellet på fastigheten BRYGGAREN 1 prioriteras i första hand fönsterna på fasaderna mot väster, öster och norr.
k2 – Varsamhet. Taktäckning ska vara av befintligt material. PBL 4 kap. 16 § 1 st. 2 p.
Motiv – Bestämmelsen tillämpas på byggnader som har värde på grund av sitt takmaterial. Varsamhetsbestämmelser ska ej tolkas som ett krav på originaldelar. Trasiga takpannor får bytas ut, men materialet måste förbli detsamma.Stadshotellet på fastigheten BRYGGAREN 1 och kulturhuset på SLAKTAREN 1 har plåttak. Huvudbyggnaderna på tomterna KÖPMANNEN 2 och 10 har tegeltak. Det är sannolikt att tegeltaket på KÖPMANNEN 2 inte är byggnadens ursprungliga takbeklädnad, men materialet passar in i bebyggelsemiljön och kompletterar grannbyggnaden på ett fint sätt.
k3 – Varsamhet. Fasadbeklädnad och fasadfärg ska vara de befintliga. PBL 4 kap. 16 § 1 st. 2 p.
Motiv – Bestämmelsen tillämpas på byggnader som har värde på grund av fasadens material, yta och färg. Varsamhetsbestämmelser ska ej tolkas som ett krav på originaldelar. Det är tillåtet att förnya ytskiktet, under förutsättningen att samma typ av material används och att de nya delarna ges ett likartat utseende.Huvudbyggnaderna på fastigheterna KÖPMANNEN 9 och BRYGGAREN 1 har putsfasader i rödbrun och/eller ljus kulör. På KÖPMANNEN 9 finns även inslag av glasmosaik i husets bottenvåning, på fasaden mot Köpmangatan. Kulturhuset på SLAKTAREN 1 täcks av gult fasadtegel.
k4 – Varsamhet. Takmålningen i Sturesalen ska underhållas och bevaras och får inte täckas över. PBL 4 kap. 16 § 1 st. 2 p.
Motiv – Egenskapsbestämmelsen formuleras specifikt för Stadshotellet på fastigheten BRYGGAREN 1. Benämnd takmålning finns i byggnadens lokaler.
k5 – Varsamhet. Huvudentré ska till storlek, takform, proportioner och fönstersättning bibehållas till sin utformning. PBL 4 kap. 16 § 1 st. 2 p.
k6 – Varsamhet. Takkupor ska till form, proportioner, storlek och fönstersättning bibehållas till sin utformning. PBL 4 kap. 16 § 1 st. 2 p.
Motiv – Varsamhetsbestämmelserna k5 och k6 formuleras specifikt för kulturhuset på fastigheten BRYGGAREN 1. Huvudentrén och takkuporna bidrar till byggnadens säregna uttryck, och bör därför bevaras.
Kommun: Sävsjö kommun, Jönköpings län
Planens namn: Detaljplan för Sävsjö Västra Centrum
Diarienummer: KS 2024/319
Beslutsprotokoll:Datum för planuppdrag: 2024-12-03
Datum för laga kraft: